För ett år sedan fyllde jag 25.
Då såg jag ut såhär.
Det var skälet till att den här bloggen startade för exakt 51 veckor sedan. Det går ju inte med någon superfart, 12 kilo har försvunnit, men även om jag känner mig som en dålig valross idag, så visst har det väl hänt grejer under året som gått?
Oh nooo, spare me!
Den här veckan känner jag mig allt annat än stolt över. Jag har inte haft någon vardag eller struktur alls. Ingen diciplin. Inget fokus. Jag har snarare fyllt år och förbrukat ett helt gäng med trisslotter. Oh no. Dessutom kom mensen idag, så jag känner mig som en ballong.
Jag längtar tillbaka till Stockholm nu. Tillbaka till vardag och ordning. Tillbaka till gymmet.
Men nu lovar jag på heder och samvete att jag ska gå på step imorgon på hemgymmet, trots att det är en tråkig träningsform. Sen ska jag köra box på tisdag, det älskar jag ju. Pepp, pepp, pepp!
Den här veckan har bestått utav noll rutiner. Jag behöver rutiner. Den här veckan har det vimlat av människor här. I huset, på gården, i sommarstaden. Det där med egentid eller tid för att faktiskt fixa och trixa, känns som om den aldrig hittas. Tid för träning? Nja, men än värre, diciplin för träning? Nej. (Tid finns ju faktiskt alltid bara man vill.)
Jag älskar att träna. Men att älska att träna gör att jag blir ganska kräsen med vad jag tränar. För jag kan också hata att träna. Om jag tränar sådant som är tråkigt, sådant som inte är kul och som jag inte vill. Då blir motivationen och diciplinen väldigt mycket sämre. Träning ska vara rolig. Den ska vara tuff, jobbig och spyframkallande ibland också. men den ska vara kul. Och om träningen i sig inte är så kul, så ska utmaningen vara kul. Det ska vara ett äventyr. Den inställningen är inte vidare ”köttig”, den gör att jag har svårt att tvinga mig att träna saker jag inte har lust att träna. Den tillåter mig vara kräsen och gnällig. Kan jag inte springa, har jag inte tillgång till mitt gym. Ja, då vill jag inte göra något alls. Barnsligt och osmart.
Som den ”allt eller inget”-människa jag är (det är ett drag jag jobbar på att dämpa) så blir det oftast 5 pass i veckan, eller ingen träning alls.
Just nu är det väldigt lite träning.
Vad händer när jag inte tränar?
Jag blir trött.
Jag blir grinig.
Jag tappar styrka och kondition.
Jag upplever min kropp som större och känner mig mindre nöjd.
Min kropp blir ledsen. Mitt huvud blir ledset.
Vad händer när jag tränar?
Jag vaknar pigg på morgonen, jag har energi hela dagen.
Jag har ork i vad jag än gör.
Jag känner mig gladare, livet känns lättare, jag känner mig bättre.
Jag blir snabbare, starkare, lättare, bättre.
Jag trivs i mig själv och känner mig så grymt bra!
Jag ger min kropp den rörelse den behöver.
Jag förebygger en hel det sjukdomar och skador.
Jag har roligt.
Jag får kroppen full med endorfiner.
Så, vad är problemet, egentligen?
Har Sara tur så kanske hon blir rik på kuppen. Men man fyller ju bara år en gång om året, så det är väl helt okej.
Tack för alla gratulationer, det värmer!
… blir jag ett helt år äldre. Coolt.
..så har jag idag gjort absolot ingenting och jag har supertråkigt.
(Jag har faktiskt gjort lite saker, främst hästrelaterat. Men ändå.)
Idag har jag stått i mitten av en ridbana hela dagenoch hållit lektion, fotograferat den vackra 2,5 åringen nedan och tränat en häst. Och sen hanns det med en mysig middag ute, med min sambo. Typ så. Om det är fint väde rimorgon så blir dte fallskärmshoppning för mig! AH!
P.S. Hon är till salu..
taggad, men rätt nyvaken, tog jag mig ut imorse. Jag måste hylla min Crafttröja jag hade på mig, som jag fick av mamma för några veckor sedan. Helt ljuvlig passform. Enda minuset var att den var en aning kort i livet, men det är ju snarare en regel än ett undantag för mig som är 180 cm.
Knatade på i ett jäkla tempo, men kunde konstatera att fötterna inte direkt hämtat sig från fjällvandringen än. En lös nagel och x antal blåsor senare, så känns fötterna sådär halvglada. Ge mig en fotbehandling, någon!
Hur gick det för er? En del har redan inlämnat rapport. Jag kände mig stärkt när jag hade er med mig i tanken!
Nu får det banne mig bli lite ordning här. Någon som vill ta en morgonpromenad med mig imorgon? Vi går när vi vaknar, oavsett vilken tid det må vara, var vi än befinner oss.
Vi finns med oss i tanken och då är det lättare att pinna på lite extra.
Häng med!
Just nu saknar jag löpningen något enormt och känner mig sjukt frustrerad över att foten fortfarande gör ont 😦
Hemkommen efter en väldigt regnig ridtur, så hade sambon lagat kyckling i ugn. Hur gott som helst!
Det är inte bara jag som försöker samla alla viktbloggare på ett och samma ställe (här). Bloggen, Viktbloggarna, är enbart en samlingsplats för olika viktbloggare, bra idé!
Vikt: 107,7 kg ( -1,1 kg) (sammanlagt – 25,3 kg)
BMI: 33,2 (-0,4)
Mage vid naveln: 93 cm ( -0 cm)
Midjemått: 89 cm ( -1 cm)
Höft: 104 cm ( -0 cm)
Höger lår: 62 cm ( -0 cm)
Höger arm: 36 cm ( -0 cm)
Under byst: 90 cm ( -1 cm)
Ett strålande sätt att starta vecka på. Härligt!
Ella. En tjej i tjugoårsåldern som jobbar stenhårt för att minska storleken på kroppen och ändra det tresiffriga numret på vågen till ett lägre, två siffrigt sådant. Viktresan började på 133 kilon för några år sedan och ska landa någonstans kring 80 kg som kan passa min 180 cm långa kropp. Till min hjälp har jag en något modifierad kost, mycket träning och ordentligt mycket kämparglöd.
Maila mig på: atatranakampa@hotmail.com
ÄTA TRÄNA KÄMPA 