Dagens viktnedgångs-glädje x3:

Jag och min sambo trotsade snöstorm och åkte till min gamla arbetsplats; en hästgård där jag i stort sett vuxit upp och även jobbat. Familjen som driver gården är som en andra familj för mg och just nu har jag två hästar hos dem, på träning. Så vi åkte dit för att rida och umgås. Det var för övrigt fantastiskt roligt. Snön knarrade under hovarna och snöflingor sprutade i ansiktet på mig när vi tog en galoppsväng längs en snötäckt väg. Fantastiskt!

Nåja, det var inte det jag skulle berätta om, även om det givetvis också var härligt. Jag fick nämligen kommentaren ”Men, vad du har blivit smal!” utav frun i huset, som sett mig sen jag var en sju-åtta år. Det värmde!

Att jag sedan, efetr att blivit bjuden på fisksoppa hos svärfar och hans fru, som jag också känt hela livet, fick höra att ”Håller du på och försvinna?” gjorde ju inte dagen sämre direkt. Tänk att man behöver höra det så ofta, för att förstå att man faktiskt har blivit mindre?

Igår, på familjens julknyt, sa även en av mina äldsta vänner att ”Du har ju blivit så smaaal ju.” Så de senaste dagarna har jag verkligen fått en ordentlig påminnelse, att det faktiskt syns och märks. Härligt!

Utvärdering av vecka 18.

Vecka 18 är alltså avklarad och det börjar märkas att tiden inte riktigt räcker till för allt om man vill hinna med, såhär runt jul. Just nu blir det inte några 8 timmars träning i veckan direkt, men så länge jag faktiskt tränar när jag hinner och försöker hitta möjligheter även när dte känns svårt, så är jag nöjd. Veckan ha känts bra med mat och träning under förutsättningarna osm varit. Trots ännu ett julbord och ett ortsgym som inte har öppet för drop-in kunder såhär på helgen, samt snöstorm ute. Så är jag nöjd. Imorgon tror jag på minus, men, man vet aldrig, vågen kan hitta på precis vad den vill om man har otur.

I veckan har dte blivit åtminstone 4 timmar och  10 minuters träning, utspritt på fyra dagar. Helt okej, inget direkt imponerande, men som sagt, helt okej. Det ska bli roligt att sätta tänderna i JoNU from imorgon, så att jag måste komma iväg, oavsett vad. Planen är en morgonpromenad imorgonbitti, vi kan väl hoppas på sol och uppehåll från snöandet? Känner på mig att det kommer bli ljuvligt!

Vecka 19 blir fantastisk!

Måndag: Crosstrainer 5 min, Styrketräning 30 min, Ridning

Tisdag: Crosstrainer, 60 min, Wave, 20 min

Onsdag: Promenad 60 min

Torsdag: Styrka/Kondition PT 70 min, Rodd 5 min

Fredag:  VILA

Lördag: VILA

Söndag: Ridning

Jul och Nyårsutmaningen. (JoNU)

Så, då var det dags att presentera nästa utmaning, jag har redan nämnt den förut.

Utmaningen som sträcker sig över jul och nyår!

Den här utmaningen har jag knåpat ihop utefter mina egna förutsättning över just dessa storhelger. Jag kommer vara bortrest i två veckor över nyår och har då inte tillgång till varken mitt vanliga gym eller mina vanliga träningsformer. Jag antar att för många av er andra som läser bloggen, kan det vara likadant. Man är och besöker släkt och vänner och är inte så mycket hemma. Det är utifrån de kriterierna den här utmaningen kommer byggas upp.

Utmaningen pågår mellan 21/12 och 11/1. Tre härliga veckor då vi ska hinna med det här:

MAT
Visst är det lätt att låta både det ena slinka ner i tid och otid även efter julafton?
Under utmaningen ska två nya hälsosamma recept provas. Det ska vara något nytt och ”spännande”, kanske med någon ny ingrediens eller liknaande.
From 1/1 -11/1 ska vi avsötas, efter allt julgodis. Då är det ”godisförbud”. Man väljer själv vad som ska räknas in, godis? Glass? Efterrätter? Kakor? Alkohol? Vill man, kan man köra hela perioden, med undantag för julafton/nyår exempelvis.
Regelbundna måltider. Under utmaningen ska vi inte hoppa över några mål utan regelbundet, varje dag, äta både frukost, lunch och middag.

TRÄNING
Under de här tre veckorna ska följande utföras:
15 träningspass ska utföras. Som träningspass räknas ett pass på minst 20 min och när man är ombytt till träningskläder
50 km ska man gå/springa/cykla/simma/eller på liknanade sätt ta sig fram.
150 burpees ska utföras. Är man väldigt tung och tycker att övningen är väldigt svår, så kan man modifiera den något genom att hålla armarna raka och rumpan i vädret och inte gå hela vägen ner i en armhävning när man står på alla fyra, utan hoppa upp direkt i ett upphopp därifrån. (Förstod ni hur jag menade?) Skulle det vara så att övningen ändå känns för svår, byt ut den mot vanliga upphopp.

20 minuter i sidoplankan, dvs 10 minuter på varje sida. Välj själv om du kan göra den med båda benen raka, eller med ett knä i golvet (se bilder på länken ovan)

(Bild lånad från Stadium)

Tre intervallpass ska utföras. Du väljer själv om du vill gå, springa, simma, gå och springa växelvis,  använda cykel/crosstrainer/roddmaskin etc., Välj mellan intervallpass 1, intervallpass 2 och intervallpass 3, eller kör ett av varje. Pass 1 är ett enkelt intervallpass med 6×4 minuters intervaller. Börja med att värma upp 5-10 minuter i ditt vanliga tempo.  Öka tempot så att det blir ordentligt jobbigt men så att du ändå kan hålla det under 2 minuter. Efter 2 minuter, gå tillbaka till ditt uppvärmningstempo och vila i det i 2-3 minuter. Upprepa sammanlagt 6 gånger. Avsluta med nedvarvning i 5-10 minuter. Pass 2 har kortare intevaller och håller pulsen lite högre.  Värm upp i 5-10 minuter. Du ska utföra 10 intervaller, 1 minuts maxtempo och 20 sekunders vila mellan. Varva ned 5-10 min efteråt. Pass 3 är ett drop-pass. Börja med att värma upp 5-10 minuter. 10 intervaller, där den första är 10 minuter och varje efter den är 1 minut kortare. Du vilar i ditt normaltempo i 2 minuter mellan. Dvs 10 min ökat tempo, 2 min vila, 9 min ökat tempo, 2 min vila, 8 min ökat tempo, 2 min vila, 7 min ökat tempo, 2 min vila osv. Efter sista intervallen varvar du ner i 5-10 min.

VÄLBEFINNANDE
Under jul och nyår är det lätt att man, istället för att faktiskt njuta av tillvaron, stressar runt och känner press att räcka till åt alla andra.
Vi ska givetvis försöka bryta den trenden.
Varje dag under den här utmaningen ska vi skriva ”tacksamhetsdagbok”. Ni som läst min blogg vet nog vad jag menar, för jag var duktig på att skriva dte tidigare. Varje dag ska vi skriva ner fem saker som vi är tacksamma över just för dagen. Det kan vara precis vad som helst, det man själv känner att man är tacksam över, stort som smått. Var man skriver det, tex på en blogg eller i ett privat litet anteckningsblock bestämmer man själv.

Vi ska även skapa en affirmation för de här tre veckorna som vi ska säga till oss själva varje morgon (ett tips är att sätta upp en liten lapp med affirmationen vi exempelvis spegeln i badrummet så att man blir påmind när man borstar tänderna. Vad affirmationen ska vara, får ni själva bestämma. Men den ska vara positiv och orden ”inte”/”måste” får inte förekomma. Exempel på affirmationer:
”Jag älskar mig själv.” ”Jag är stark och underbar precis som jag är.”, ”Idag är en fantastisk dag”, eller ”Jag klarar av allt jag företar mig” eller, ”Jag välkomnar kärlek och glädje i mitt liv” osv. Nyckeln med affirmationer är att vi är väldigt mycket bättre på att mata oss själva med automatiska negativa tankar, än med positiva. Hur ofta tänker vi ”Idag gör jag mitt bästa och är nöjd med det jag gör”? Affirmationen du skapar, ska passa dig och meningen är inte att du ska säga något som du redan tror, utan kanske snarare att du ska motsäga en negativ tanke du har om dig själv. (Läs mer om affirmationer här, här och här.

En dag under utmaningen ska du avsätta en timme åt dig själv då du gör något som känns lyxigt och som får dig attmå bra. Vad du väljer att göra bestämmer du själv.

Som ni kanske märker är den här utmaningen större än NU, eftersom den är bredare, på både mat och välbefinnande-fronten. Precis som förra gången kan man välja att vara med på hela, eller bara träning/mat/välbefinnande. Precis som förra gången ska vi även nu bestämma vad vi ska ge oss för belöning när vi väl är klara.

För att vara med, kommentera här på bloggen, har du en egen blogg, skriv om utmnaingen där, sen försöker vi hålla varandra uppdaterade här under utmaningens gång. När utmaningen är över redovisar vi här hur det har gått. Ju fler vi är, desto roligare blir det! Alla som deltar i utmaningen kommer också få en liten belöning från mig också.

Vågar du anta utmaningen?

Träningsvärken från helvetet.

Jag kan inte röra på mig. Den här smärtan är omänsklig!

Blogger Boot Camp 2010

Vi ses väl där?

Platserna går åt som smör, så man får skynda sig att knipa en!

(För övrigt är jag egentligen på tok för osäker för att göra en sån här grej. Helt själv utan socialt stöd. Jag kommer inte känna någon. Herregud vad modig jag är. För ett år sedan hade jag inte ens tänkt tanken, nu har jag redan bokat plats.)

Dagens pass, eller: Hur man får en stång i skallen.

Visst ska det väl alltid vara lite dramatik på gymmet?

Idag hade min PT bestämt sig för att förlänga passet lite, sådär lagom inför jul. Och jag råkade säga, i ett svagt ögonblick att ”det var länge sen vi körde ben”. Ben, varför är det så förbannat jobbigt för? Jo, för att musklerna är så stora och när det blir tungt så blir det förjävla tungt. Utfall har en förmåga att få mina ben att skaka och darra och pulsen att skena. Något så enkelt att man tar stora kliv och ”går ner på knä” typ. Hur kan det vara så jobbigt?

Nåja, jobbigt var det och vi gick igenom i stort sett hela kroppen idag.

Dock så kom det lite dramatik och spökade under passet. Jag skulle göra en variant av mina hatade burpees. Jag hade en bodypumpstång med vikter på och skulle göra upphopp med stången upp i taket och sedan ner i armhävningsställing för att gå direkt till upphopp. Tredje settet med den, väldigt jobbiga, övningen startade med att jag hoppade upp, upp med stången i taket, ner med stången – pang- rätt i skallen! Det gjorde egentligen inte så ont, det värkte till. Men när jag tränar, pulsen är hög och jag är darrig av ansträngning, så har jag ofta väldigt nära till gråten. Jag vet inte varför, har ni samma upplevelse? Så iaf, jag står där, chockad och börjar storgråta. Herregud, i efterhand kan jag ju inte annat än skratta åt det, men tänk er min PT:s reaktion, stackarn. Där stod jag med stången i båda händerna och försökte torka tårarna som vällde ut och blanades med svetten och skakade i kroppen. Det gick som tur var över snabbt. Lite dramatiskt kändes det dock. Jag slutförde settet utan några fler skador men funderade en hel del på kroppens sätt att reagera på något så chockartat som en hård stång i huvudet, samt, vad som skulle ha kunnat hänt ifall stången varit tyngre.. Usch.

Ett bra pass, med en kropp som var med på noterna, trots allt.

Uppvärmning 5 min på rodd.

Tid: 70 min
Maxpuls: 179
Snittpuls: 141, 69%
Kaloriförbrukning: 550

Varför blir den lila tröjan blå på bilden? Förövrigt tycker jag att jag ser rätt bra ut i kroppen här!

Fettmätning, December.

Jag hade ingen aning om att min PT hade planerat en fettmätning idag. Kände mig inte direkt peppad heller, efter viktuppgång och mens, dagen till ära. Men det är bra att ”vara tvungen”.

Resultatet var gott! På armarna hade fettet minskat mest enligt kalipern men även midjan och låren.

I september hade jag 34,1% fett i kroppen och vägde 114,5 kg.
Alltså 38,9 kg fett.

I oktober hade jag 32,7% fett i kroppen och vägde 109,9 kg.
Det ger 35,9 kg fett.

I november hade jag 29,2% fett i kroppen och väger 105,9 kg.
Det ger en fettvikt på 30,9 kg.

I december hade jag 27,8 % fett i kroppen och väger ca 107 kg (vikten igår).
Det ger en fettvikt på 29,7 kg.

Så även om jag väger mer just nu, så har jag minskat min fettvikt med 4 hekto.

Dessutom så var alla cmmått (han mäter runt midja, lår och arm) samma som förra gången, trots mens och svullenhet.

Nu är det dags för frisyren att möta sin död:

För nu ska jag träna med min PT på gymmet.

Jag gråter inombords för att behöva släppa taget om mina fina lockar.
Får vänja mig vid mina vanliga lockar framöver.

Undrar hur jobbigt dagens träningspass kommer vara förresten?

Konsten att handla kläder..

Ibland när jag handlar, blir jag så förbannad. Det är den där storlekshetsen, I viss abutiker går stl 44 på och är nästan stort,  andra är stl 46 omöjligt att prångla ner sig i. Det är frustrerande. Framförallt när man har mensvärk.

Ett urval av kläder jag köpt/provat idag nedan.

Kläder som fick följa med hem:

Kläder som fick följa med hem men som nog ska få följa med tillbaka till affären igen:

Kläder som fick stanna kvar i affären:

Väldigt basic med besök hos H&M, Indiska, Lindex och Åhlens.

Hos frisören.

Fyra timmar, undrar ni?

Nåja, effektiv tid var inte fyra timmar, men på grund av trafikstockning och konstigt bokad tid, slutade det hela där.

(Nu känns det som om dte här inlägget inte direkt handlar om träning och viktnedgång, men det handlar om skönhetsvård och då handlar det ju om mig och min skönhet och det är väl utav största vikt för bloggen? Visst? 😀 )

Visst är man alltid snygg hos frisören? Ser pigg och glad ut..

Blött, stripigt hår, men lika gla där jag för det, men gladast är nog min underbare frisör.

Resultatet: Krulltott!

Jag är supernöjd, även om mitt hår inte kommer hålla sig såhär krulligt. Jag är lockig naturligt, men idag pimpade vi upp lockarna lite.

Här är jag. I egen hög person.

Ja vad tusan, ni har ju redan fått svettiga ansiktsbilder, elelr ansiktsbilder från vildmarksfest. Då kan ni ju få lite bilde rpå hur jag ser ut när jag inte är ute i skogen/på gymmet/på hästen. Ni får flera, från lite olika tider.

Tada:

2007

2008

2008

2009

2009

Idag!

Woho!

Oj vilken fullspäckad dag, vad sägs om att börja dagen med klippning och färgning i fyra timmar!
Fyra!

För att sedan fortsätta med julshopping i sju timmar med världens mensvärk. Vidare till lillasyster för att jämföra inhandlade kläder och sen till en av mina bästa vänner för att äta middag och bara umgås. Nyss kom jag hem.

Herregud.

Vill ni se bilder? Om ni ska!

Strax!

Dagens middag: Sushi!

Vilken lycka, både att vara tillbaka i Stockholm, vara tillbaka på gymmet och att hinna svänga förbi Sushi restaurangen som har öppet till tio och hinna köpa hem sushi. Såna nymoderna saker finns inte på landet (”RÅ FISK kan man väl inte äta!?!”)

The girl is back in town!

Det var en rolig resa till Stockholm, i snöstorm. Det tog lite längre än vad det var tänkt, men jag hann till gymmet. Älskade SATS, som jag har längtat.

Dock så är min lust/träningsglädje lite sisådär. Jag får tvinga mig till att anstränga mig, det är som om kämparviljan har lagt sig att vila och ämnar efetr sig en kropp som helst skulle maska en timme och sen gå hem. Sen beror det kasnek en hel del på att jag är inne i en period då jag hellre vill göra roliga saker, såsom att dansa, gå på pass där jag slipepr tänka själv etc men flera gånger har blivit utelämnad till min egna oinspirerade planering.

Så även idag.
Jag tittade på konditionsmaskinerna och tyckte inte att någon av dem kändes ”rolig”. Inget kändes roligt. Kände mig som en trulig liten unge som jag försökte truga igång. Hoppade upp på crosstrainern och tryckte in 20 minuter. jag visste redan innan att jag skulle ”vara tvungen” att göra mer än 20 minuter, men rent mentalt så kändes den tidne tillräckligt jobbig. Det är ett mentalt trick jag kör med ibland. Sätta en tid och sen öka med några minuter när man börjar närma sig målet. Då känner man inte att man har 45 minuter kvar, uta hela tiden har man bara fem, max tio minuter till mål.

Tid: 60
Maxpuls: 171
Snittpuls: 151, 74 %
Kaloriförbrukning: 638

Från 20 minuter till en timme, helt okej mentalt jobb där.

Hoppade över till wave-maskinen och stod där, mest för att inte nöja mig med en timme. Jag tycker om den, den är som en blandning av crosstrainer och trappmaskin. Antar att den ska efterlikna skidåkningens skate-rörelser.

Tid: 20
Maxpuls: 173
Snittpuls: 165, 81%
Kaloriförbrukning: 250

Och som vanligt känns det väldigt bra efteråt, såklart.

(Svettigt, men kaxigt, efteråt.)

Dagens lunch: Kyckling med sallad och keso i pitabröd.