Utvärdering av vecka 6.

Ja, vad ska vi säga om den gångna veckan?
Jag tycker att den, trots en förkylning och en skadad fot, har känts ritkigt bra. Det har givetvis inte blivit så mycket motion unde rveckan dock, men det är ju en utmaning i sig. Om jag går ne ri vikt trots det, så betyder dte att jag har koll på maten. Framförallt efetrsom lördagens festkväll inte direkt var vad jag skulle kalla ”smalmat”, inte för att jag ångrar det. Min tanke är att man kan äta allt, men inte alltid. Inga förbud, det är dömt att misslyckas. Jag måste våga ge mig själv ansvaret att hantera alla sorters mat och inte förlita mig på regler att luta sig mot.

Vad tror jag inför imorgon då?
Ja, jag vet inte, det kan bli hur som helst. Men jag känner mig lättare i kroppen och den känslan tycker jag om.
Något som var väldigt bra den här veckan var att jag fick njuta av min belöning för delmål två, massagen var oerhört skön. Precis vad jag behövde. I lite drygt en timme bara få slappna av och låta kroppen få njuta av att bli omhändertagen. Underbart! Jag har aldrig varit förtjust i vanlig massage, oftast gör det bara ont, men aromamassage är ljuvligt.

Nå, denhär veckan har det motionerats 3 timmar och 20 min, det är väldigt bra med tanke på att jag varit sjuk/skadad hela veckan.

Måndag: VILA (sjuk)

Tisdag: VILA (sjuk)

Onsdag: Promenad, 40 min (sjuk)

Torsdag: Promenad, 60 min (sjuk)

Fredag: Promenad, 100 min

Lördag: VILA (skada)

Söndag: VILA (skada)

Dagens tacksamhet:

Hittade de här två bilderna från promenaden i fredags, gud vad höst är vackert! Klar hög luft, ljust solsken, friska vindar och vackra färger. Nu är jag tillbaka i Stockholm igen efter en superhärlig helg på landet. idag tvättade vi min bil både invändigt och utanpå. Den är så fin nu.

Vilken helg alltså, det har varit som en vitamininjektion för själen. Kärlek, vänskap, närhet, landet och dagar fyllda med småsaker att pyssla med. Jag älskar sånt. varje gng man ska åka därifrån känns det vemodigt. Å andra sidan är det alltid lika skönt att komma tillbaka till Stockholm. Mitt älskade Stockholm.

• Idag är jag så tacksam över att hösten är här, som jag skrev här över, det är så vackertmed höst. Den här hösten har ju dessutom varit väldigt vacker.
• Jag är tacksam över att jag känner mig så lugn när det kommer til maten, ingen ångest, ingen hest, ingen oro. Bara lugn.
• Jag är tacksam för att min förkylning gått så snabbt över. Kroppen känns frisk och så for tmin fot är bra så ska det bli skönt att få vara en hel människa igen.
• Jag är tacksam över att livet känns så härligt.
• Jag är tacksam över att min häst börjar se så fin ut och verkar glad.

Dagens tacksamhet:

Även den här dagen har varit fylld av så många saker att vara tacksam över. Jag lever ett underbart liv, jag gör verkligen det.

• Jag är tacksam över den underbara massagen jag fick idag.
• Jag är tacksam över att jag än en gång fick dela min dag med så många jag tycker om.
• Jag är tacksam över att alla i min närhet inte bara tycker om mig, utan även varandra, min sambo, min familj, mina vänner.
• Jag  är tacksam över att jag känner mig så lugn och nöjd med livet.
• Jag är tacksam över att hösten är så vacker och solen har lyst. Luften är så klar och ren.

Festmåltid att njuta av:

Åh vilken kväll.
Vilken fantastiskt trevlig kväll.
Min låtsasbror var på besök och det var mer än ett år sedan sist jag såg honom. Han är underbar. Helt underbar.
Så min syster, min sambo, min bror och jag vi lagade en underbar middag, det mesta var närproduvcerat och bra.
Vi plockade björnbär hos pappa, en stor burk full, har jag nämnt hur mycket jag älskar björnbär? Ungefär lika mycket som blåbär.
Det är mycket. Bär is the shit.
Alltså, vi plockade Björnbär hos pappa, i samma veva fick vi en kasse med kantareller av min pappas sambo och några påsar med kött från pappas egna Highland Cattle som han slaktar själv (jag var med och hjälpte till sist).
Till förrätt gjorde min bror smörstekta kantareller vilka han la på bröd och gratinerade med västerbottenost i ugnen. Förstår ni hur gott det var? Helt fantastiskt! Önskar jag tagit en bild, men det va för gott för att jag skulle kunna komma ihåg det. tilld etta drack vi lite cava, inte så mycket för mig då jag inte är så mycket för alkohol.

Till varmrätt gjorde min sambo köttfärsbiffar med fetaost serverat med potatisklyftor i ugn, karljohansvampsås, babyspenat och rönnbärsgele. Vi var hänförda så gott det var!

Jag stod för efterrätten och efter att ha hittat det här receptet (om ni blir sugna på att prova så rekommenderar jag lite mindre socker än vad som står i receptet, blev väldigt sött) var jag väldigt sugen på att prova. Problemet var bara att när jag väl skulle sätta igång så hade jag inga muffinsformar! Vi löste det så gott det gick och gjorde i vanlig ugnsform. Den blev helt ljuvlig. Knaprigt skal och kladdig inuti. Till detta severades en bit vaniljglass och grädde om man så ville samt björnbär. Vi var exalterade över hur fantastiskt gott det var, även detta.

Det här är inte min tallrik, men ungefär såhär såg det ut när vi hade tagit några tuggor, dock tog min killkompis, som dök upp några timmar senare och fick det som blivit över, all glass som var kvar, vilket var en hel del. Min tallrik var med mycket mindre glass och ingen grädde, alltid något…

Även om jagnog fått i mig energi för två dagar så är jag jättenöjd med mig själv, jag åt fantastiskt god mat, jag njöt, ja åt inte upp allt när jag känd emig öjd och jag nöjde mig med den bit efterrätt jag fick, trots att det fanns mycket kvar. Efteråt blev jag inte proppmätt utan bara nöjd. Den här middagen kommer leva kvar i mitt minne länge, för den var fylld med så mycket glädje, kärlek, goda smaker, gott sällskap och var precis så bra som jag kunnat önska mig.

Nu: belöningsmassage (och stressfraktur?)

Det första i min rubrik är vad sm komemr ske om tio minuter, då ska jag få belöningen för delmål två, en aromamassage av den i särklass bästa massör jag någonsin gått till. Hon är fantastisk, så det ser jag verkligen fram emot.

Det andra i min rubrik gör mig kallsvettig av rädsla. En sjuksköterskeutbildad vän andades om stressfraktur när jag berättade för henne om min fot.
Men nej!?! Så illa kan dte väl ändå inte vara? Det är väl bara en överansträngning? Snälla gode Gud, låt dtevara något som kommer gå över snabbt. Strassfraktur låter som o dte skulel behöva lååång läketid = ingen belastning på foten på ett bra tag.
Är det värt att gå och röntga en sån sak?

Dagens tacksamhet

Idag är jag tacksam över så mycket här där jag sitter ute på landet, brasan har precis brunnit ut, min sambo ligger bredvid mig i soffan och sover. Det hela fyller mig med ro och lycka. Tystnaden och mörkret utanför är hemma. Såhär vackert var det när jag körde från Stockholm, jag var tvungen att fota.

• Jag är tacksam över att jag är här just nu. Precis i det här ögonblicket finns det ingen annanstans jag hellre skulel vilja vara.
• Jag är tacksam över att känna så mycket lycka och glädje.
• Jag är tacksam över att jag har en sådan kärleksfull sambo som städat hela huset, tänt brasa, ljus och marshaller tills dess jag kom hit idag.
• Jag är tacksam över att jag känner förändringar  min kropp och ser dem i spegeln. Jag tycker om min kropp. Den är stark.
• Jag är också tacksam över att jag börjar känna mig helt frisk igen, blir bara min fotled bra så kommer jag kunna börja träna nästa vecka.
• Jag är tacksam över att jag får så mycket kärlek från de människor jag har omkring mg, mina vänner, min sambo, min familj.
• Jag är tacksam över att kunna åka iväg såhär över helgen till landet, att jag har ett hus här och hur bra det får mig att känna mig.
• Jag är tacksam över att den här dagen har varit underbar, från morgon till kväll och att jag fått dela den med först en av mina absolut närmaste tjejkompisar, sen min syster, sen min sambo, min mamma och min närmaste killkompis och nu är jag i mitt eget och den sovande sambons sällskap.
• Jag är tacksam över livet.

Foten i högläge..

Aj då, min fot är inte alls glad efter dagens promenad.
Inte alls.
Min fotknöl är försvunen för den är så svullen, det värker och jag har smörjt med hästliniment (bra grejer) och lindat.
Får se hur det känns imorgon.

”Sakta gå hem genom stan”

Nu gick vi väl inte direkt så sakta, men det var en härlig promenad genom hela stan.
Längs med vattenbrynet nästan hela tiden, hela vägen från Slussen till Sundbyberg.
Lite drygt en mil och det tog oss en timme och 40 minuter.
Solen lyste hela tiden och vinden blåste, ni ska få se bilder sen på hur vackert det var. Jag älskar höst!

Foten värkte lite, men inte så farligt. Jag känner mig i övrigt ganska frisk. Halleluja!
Snittpuls: 129
Maxpuls: 170
Kaloriförbrukning: 750

En härlig start på dagen.
Nu ska jag ut på landet över helgen där min sambo är och jobbar. Så bloggen kanske inte kommer uppdateras lika frekvent, jag vet inte. Men på måndag är det nya friska tag. Härligt!

Promenad genom stan.

Jag är på väg till slussen för att träffa en vän för en långpromenad. Vi ska gå genom stan, längs med vattnet och så småningom ta oss ut till sundbyberg var vi ska äta lunch. Håll tummarna att min fotled håller! Om inte får jag problem.

Lite inspiration att börja dagen med:

Tara från The biggest Loser.
Så vacker!

Tacksamhet.

Jag hamnade som utav en slump på Ulrika Gabriels blogg, som för övrigt hamnad ei min rss-läsare, ganska omgående.
Inlägget jag hamnade på handlade om tacksamhet och var en utmaning om att varje dag skriva ett visst antal saker man är tacksam över.
Jag gillade direkt idén, jag är övertygad om att man själv bestämmer hur man mår och hur man väljer att se på saker och ting.
Om man väljer att fokusera på det man har eller på det man saknar.
Jag vill fokusera på det jag har och ska därför försöka att skriva ner fem saker jag är tacksam över, varje dag resten av det här året.
Det är lite knappt 100 dagar och blir med andra ord lite knappt 500 saker jag är tacksam över.

Jag börjar på en gång. Idag är jag tacksam över:

• att jag har en helt underbar pojkvän.
• Att jag har en lägenhet som jag mår så bra av att vara i, som är hemma.
• att det tar fem minuter att åka till stallet.
• att min bästa vän är tillbaka i stan och jag kommer kunna umgås med henne hur mycket jag vill under hösten.
• att jag har fått så oerhört mycket bättre sömnvanor det senaste halvåret och vaknar a mig själv på morgonen nuförtiden.

Någon mer som vill vara med i den här utmaningen?
There is nothing to loose..

Dagens motion:

Åh, idag kände jag mig trots allt tillräckligt pigg för att ta en liten promenad.
Så jag satte på mig ordentligt med kläder och begav mig till Ursviksspåret. Tog femman och lyssnade på ”Den vita massajen” av Corinne Hofmann.
Jag hade redan innan ordinerat mig själv att ta det lugnt, ”strosa fram”. Det var inte så mycket annat att välja på, för svetten lackade ganska bra ändå, trots mitt lugna tempo och det sista jag ville var att överanstränga mig och bli ännu sjukare.

De 5 km tog en timme.
Jag brände 333 kcal och höll pulsen nere på ett snitt på 109 – mycket bra!
Framförallt var det så vackert ute i mörkret med dimman som låg tät över ängarna och ljuslyktorna som suddiga bollar i diset.

Snygga träningskläder!

Vad gör man när man inte är frisk nog för att träna men längtar att få röra på sig?
Jo, man klär ”upp sig”. Man, dvs jag, sätter på sig sia nya träningskläder och poserar lite corny framför kameran och bara önskar att man, dvs jag igen, fick använda kläderna på riktigt. Men istället visar jag er träningskläderna som kommer göra min träningshöst en aning roligare och snyggare!

Till vänster ser ni en löparjacka från Soc, Stadium. Byxorna är ett par löpartights från Peak Performance. De är fantastiska och sitter perfekt.

Den vita och den blå toppen kommer från Nike Outlet ute i Barkarby. Byxorna till vänster är inte helt svarta, men dte syns lite dåligt på bilden, De har en del blått i sig också och är också köpta på Nike Outlet. Byxorna till höger är samma som de där uppe.

*
Här snackar vi snygga poser!
Den långärmade löpartröjan kommer från SOC på Stadium, vilket de lila dansbyxorna och de svarta byxorna på den andra bilden också gör. Den färggranna toppen kommer även den från Nike Outlet.

Vad tycker ni?
Hur snygg kommer jag vara på gymmet/i löparspåret i höst?

Ni måste läsa det här!

Sara på Träningsglädje skriver så bra om att vara vältränad och ändå inte vara smal.
Läs det!

Ni får ursäkta..

Ni får ursäkta att kvaliteten på mina blogginlägg de senaste dagarna har sjunkit.
Jag kan bara skylla på att min energi är typ 0,3 idag. Det innebär dock en ökning på 3 hundradelar jämfört med igår.
Så fort jag blir frisk ska jag ta mig ann lite mer intressanta blogginlägg som ligger och väntar men som ännu inte fått fulländas.
Det blir lite mer ingående, lite mer utelämnande och lite mer på temat viktnedgång. Det är ett löfte!

Idag har jag orkat att ta en liten promenad med min goda vän och den stora hästen. Hela dagen var vi ute i stallet, så frisk luft har jag åtminstone fått, det ska ju vara väldigt hälsosamt har jag hört.
Vå promenad var varken rask eller lång, men svettades gjorde jag ändå, vilket otrevligt pekar på att jag nog inte är så frisk än att jag kan sätta igång med tränigen igen. Men jag vill! Jag längtar!
En grundregel brukar vara att när jag kan gå mina tre trappor upp till lägenheten utan att vara slut när jag kommer upp, då är jag frisk. Än så länge får jag hjärtklappning och svettas av den = inte frisk.

Vi åt grillad kyckling med sallad och ciabatta till lunch ute på en parkbänk uppe vid stallet efter promenaden. Åh, denna underbara sol! Skönt att få njuta av den till fullo nu när den faktiskt dröjer sig kvar.
Till middag gjorde min vän iordning en wok med broccoli, blomkål, spenat, lök, ärtor, röd curry grytbas och tonfisk. Det var väldigt gott!

Jag blev lite hungrig senare på kvällen och tog andra halvan av ciabattan med tapenade och groddar plus en apelsin.
Så gott!

Ett snurrigt inlägg med lite gott och blandat, men framöver kommer mer struktur igen, jag lovar!