Kvällen som inte direkt gick i nyttighetens tecken. (Oups..)

Okej.

Det var det här med att ”unna sig” efter att man presterat. Det kan sluta helt åt helvete.

Vi bestämde att vi skulle gå på bio, men först  äta middag.
Syrran och hennes kille satt redan inne på Ikki, en japanskt restaurang och skulle äta Ikki Zen.
Vilket innehåller tre bitar sushi, yakiniki och tempura. Jag beställde en sådan också och visst var det fantastiskt gott, men redan där insåg jag att det inte direkt var något nyttigt, hur onyttigt det är vet jag inte, men tempura är friterat.

Till bion, vi såg Tarantinos Inglorious Basterds (vilken jag verkligen kan rekommendera), så ville jag ha lite godis. Jag ville inte ens dividera om det hela med mig själv. Jag resonerade som så att ibland måste det vara okej att äta godis och när skulle det vara mer okej än när man har avverkat en mil och dryga 1000 extra kalorier? Det blev knappt 150 gram lösviksgodis och jag vet inte riktigt hur mycket det egentligen är, men nu sitter jag här hemma och känner det som om min mage håller på och ska spricka.

Dagen före vägning!
Vilken nybörjarmiss.

Vi får väl se vad vågen säger om det hela imorgon.

Dagens träning:

Jag tog en promenad med hästen när jag var i stallet idag igen. Idag hittade jag faktiskt en ridväg som ledde hem och jag behövde inte vända alternativt tappa bort mig. Hastigheten blev dock inte sådär jättehög för min häst tyckte att en massa saker var jätteläskigt. Exempelvis gick vi förbi brukshundklubben och det var tydligen superläskigt. Solen lyste och det var ett underbart väder. Jag gick förbi några som satt och grillade korv och det kändes som om sommaren fortfarande är med oss. Härligt!

Tid: 60 min
Sträcka 5 km
Tempo: 12:00 min/km
Hastighet: 5 km/h
Maxpuls: 164
Snittpuls: 117
Kaloriförbrukning: 385

Delmålsklänning.

Jag är säkerligen inte ensam om att ha kläder i garderoben som är en aning för små och som man köpte för att kunna ha när man hade gått ner lite, för det skulel man ju göra. Sen blir de hängande i garderoben, oanvända.

jag har en sån klänning. Den är en turkos tubklänning med vita prickar som jag köpte på en utförsäljning för två år sedan. Den är så himla vacker! Och två storlekar för liten. Jag ska fota hur mycket som saknas om jag skulle försöka dra på mig den senare.

Men mitt löfte till er på bloggen blir att jag SKA få på mig den och målet blir att få på mig den till jul. Vad tror ni?

Dagens frukost:

Det här äter jag nästan varje dag till frukost. Vad som knappt syns på bilden är att det underst ligger lite tinade bär. Idag björnbär och jordgubbar. A-fil, psylliumfrön, müsli. Och ett ägg på sidan.

Om jag inte äter det så blir det oftast gröt med bär i och soyamjölk till. Ägg är en klassiker även då.

Vad äter ni till frukost?

133 kilo. Bilder på mitt förra jag.

Säg hej till mig 133 kilo tung.
Bilderna är från 2001 och 2002.

Det var såhär långt det fick gå. Såhär långt det gick.  Jag vet att många andra som ser bilder av sig själva när de vägt mycket mer, så mår de dåligt och skäms liksom för hur de såg ut förr.

Jag skäms inte och jag kan titta på gamla bilder.
Men jag blir ledsen. Ledsen för att det var sådär jag såg ut, för att jag inte mådde särskilt bra.
Jag blir ledsen för att jag aldrig, under hela mitt medvetna liv har varit normalviktig.
Jag blir ledsen för att mina föräldrar inte klarade av att hantera sin egen övervikt och på så vis överförde den och sina vanor till mig.
Jag blir ledsen för att jag i så många år mådde oerhört dåligt över hur jag såg ut.
Jag blir ledsen när jag tänker på alla chanser som jag lät gå mig förbi, för att jag inte trodde jag var värd dem, efteosm jag var tjock.
Jag blir ledsen när jag tänker på hur andra har tittat snett, snackat och öppet kommenterat min övervikt, men kanske mest ledsen över att jag ansåg att de hade rätt i det de sa.
Jag blir ledsen för att ingen vuxen tog tag i det tidigare, när jag var yngre, det hade aldrig behövt gå så långt.
Jag blir ledsen när jag tänker på hur svårt jag hade att förstå hur någon kunde vilja vara med mig, älska mig.
Jag blir ledsen för de tankar jag hade då när jag såg bilder på mig.
Jag blir ledsen för att det gick så långt.

Men jag skäms inte.

Jag är å andra sidan glad över att så mycket har förändrats sen de där bilderna.
Nu talar jag verkligen inte bara vikten. Jag pratar om hela livet.
Självkänsla.
Självförtroende.
Jag är stolt över mig själv som tagit mig såhär långt helt på egen hand.

Som har utmanat mina största rädslor, byggt upp mig själv och en ny självbild helt från scratch.
Som har vågat att ta tag i problemen, gått till psykolog, hanterat känslorna.
Jag är stolt över den tro jag har till mig själv nu. Tilliten till min egen förmåga.
Stolt över de många fantastiska människor jag omger mig med, som finns där för att de tycker om mig och för att jag vågar att se det.
Stolt över det liv jag har idag.

Stolt över mig.
Över den person jag har blivit.

Om det krävde att jag skulle väga 133 kilo för att komma hit, så ja, någonstans så var det värt nog det.

Hej och hej då till mig, 133 kilo.

Dagens träning:

Jag bestämde mig för att motionera hästen och mig själv i samma veva och tog en lång promenad. Givetvis tog dte inte lång tid förrän jag sort of tappade bort oss mitt ute i skogen, men vi såg får och gick på fina vägar avsedda för ridning.

Tid: 60 min
Sträcka: 5,6 km
Tempo: 10:43 min/km
Hastighet: 5.6 km/h
Maxpuls: 160
Medelpuls: 121

Kcal: 410

Dagens frestelse:

I samband med lunchen var vi uppe i mormors lägenhet och hjälpte henne byta lite glödlampor i kristallkronorna. Man vill ju nte att gamla tanten ska upp och klättra på stegar och kanske falla. Läskigt.

Nåja, det var inet dte som var ”dagens frestelse” utan överallt i sin lägenhet har mormor skålar med godis framme. Mest bridgeblandning och kinapuffar.

Som jag älskar kinapuffar och bridgeblandning!
Jag stod vid en av skålarna en bra stund och sedan kom jag att tänka på bloggen och höll mig. Duktigt va?!
Allt tack vare er!

Dagens lunch: Sushi!

Idag tog vi med oss mormor ut på en lunch.
Det blev 10 bitars sushi på Nybrogatan, mycket gott!

Tidigare skulle jag minst tagit en 12-bitars och varit rädd för att inte bli mätt, men nu var 10-bitars helt lagom, vilket är lite roligt att känna att man faktiskt minskar magsäcken när man inte äter lika stora portioner, utan mer lagom.
Min mormor är så rolig, hon dricker alltid ett glas vin till maten och det även idag. men eftersom hon pratar så mycket undertiden vi äter, så hinner hon aldrig dricka det där vinet till maten, utan alltid efter. Söta mormor.

Nordic Military Training

När jag blir lite mer vältränad och lite lättare då SKA jag testa NMT.
Jag älskar rå och hård träning utomhus.
Det ska vara lerigt, tufft och utmanande.

Hur bra i form måste jag vara tror ni?

Läs mer här.

Dagens träning: Över all förväntan!

När jag kom hem idag hade min kille och hans kompis avverkat 15 km i terrängspår och klockan var nio, det började mörkna ute.

Jag kände mig ganska urlakad efter dagens alla händelser och ville helst av allt bara gå och lägga mig.

Men jag snörde på mig löparskorna och bestämde mig för min femkilometersrunda, inte helt opåverkad av killarnas nöjda snack.

Och det gick så himla bra!

Benen kändes, trots den grymma träningsvärken från Bootcampen i tisdags, lätta och pulsen höll sig behagligt låg, i alla fall de första tre kilometrarna.
Trots min dåliga form sprang jag mina fem kilometer på 34 minuter. Eftersom min bäst

a tid på just den rundan, när jag sprang mest är 32 minuter, var det inte fy skam, tycker jag. Kanske kommer klara tjejmilen ändå.

Ute var det mörkt men på ett snällt och lugnt sätt och jag kände mig inte nervös när jag tog mig runt spåret. Det var bara skönt att vara lite ensam.

Distans 5 km

Tid 34 min
Tempo : 6,8 min/km
Pulsen maxade på 192
Medel 170
Kaloriåtgång 435

Hur man nästan missar en begravning och strular till en hel dag.

Idag har varit en ganska jobbig dag,
Eller, vad sägs om detta, några små smakprov:

Är på väg till begravningen. När jag har åkt en halvtimme, genom stan och börjar närma mig, så ringer jag för att få sista vägbeskrivningen.
Får då veta att nej, begravningen är på andra sidan stan, 40 minuter från där jag nu befinner mig. Min pappa skäller ut mig för att jag åkt fel så att jag skakar av gråt och ilska i bilen.
Missar nästan hela begravningen.

Eller detta:
Eftersom släkten beslutade att vi skulle äta middag ihop ute efter begravning, så var jag tvungen att åka hem och fixa i stallet först men har väldigt lite tid på mig. Kommer upp tills tallet med pojkvännen för att snabbt mocka och fixa mat. Vad har inte hänt där om inte att ena staketet har rivits ner i min hästs hage och den enda på plats är den oerhört sympatiska, men ack så ovana hästägaren som jag inte gärna kunde lämna där i sticket.

Eller detta:
Eftersom jag fastnade längre i stallet än tänkt, så hann jag inte dusca utan bara byta om för att sedan kasta mig iväg i bilen mot restaurangen vi skulel äta på. Vänta nu, kasta mig iväg? nja, jag fastnade snarare i en extre bilkö och satt i den i EN TIMME! och kom 40 minuter för sent.

Joråsatte.
Men sen kan jag säga att jag överlevde en buffé med betyget MVG och ett restaurangbesök med samma betyg. Hurra för mig!
Och jag har gråtit nog för flera veckor framöver, och då inte bara pga sorg, utan stress,ilska, förtvivlan och hopplöshet har varit känslor som har rivit i mig. För några år sedan skulle jag aldrig klarat av att hantera dem, nu får känslorna komma och finnas där och det är helt okej. Det är något att vara stolt över.

Vilodagarnas vilodag.

Idag har jag haft relativt fullt upp, men jag har inte rört på mig överdrivet mycket.
Dock så har jag ätit en fantastiskt god middag på en fin restaurang, som inte var direkt nyttig, men jag åt tills jag var nöjd och kände inget behov av att äta upp hela portionen. Det om något är en bedrift, duktiga jag!

Sen var jag och killen på bio, vi såg, några månader efter alla andra, ”Sommaren med Göran”. Den var väl precis som jag trodde den skule vara, söt och rolig, men inte fantastisk på något vis. Till bion var jag så extremt sugen på något sött och hittade en liten tablettask med PimPim, små söta hallonbåtar. 20 gram räckte gott och väl för att täcka mitt sötbehov.

Imorgon är en lite dystrare dag, då den inleds med en begravning utav en äldre familjemedlem som hastigt gick bort för två veckor sedan. Men livet är ju sådant. Ena dagen fullt med liv och glädje och andra dagen kan döden stå på lur. Det påminner mig bara än mer om hur viktigt det är att ta hand om sig, sin hälsa och att ta vara på de dagar man har här på jorden. Man kan aldrig ta något för givet.

Ni är några stycken som är in här och läser varje dag, men det vore roligt och veta lite me rom er. Skriv jättegärna en kommentar när ni kikar förbi, det uppskattar jag oerhört.
Dags att sova, imorgon är en annan dag.
Jag avslutar detta lite rörigare inlägg med ett favoritcitat som man kan applicera på viktnedgång eller vad som helst och  som jag tycker är mycket tankvärt.

”Oavsett om du tror att du kan, eller tror att du inte kan, så har du rätt.” -Henry Ford

Belöningar:

Eftersom jag har satt upp enhel del delmål, rättare sagt 13 stycken innan jag når mitt huvudmål så måste jag börja klura lite på vilken typ av belöningar jag ska ha för varje delmål. Som någon skrev tidigare så vill man ju inte ha något ätbart, då det inte riktigt går ihop med att man ska få bort mat som belöningssystem.

Jag ska alltså försöka klura ut 12 ”vanliga belöningar” och en stor (under 100 kilo) och en finalbelöning vid målgång.

Det här är idéer jag spånar på nu:

Köpa ett par riktiga walkingskor – Jag skulle verkligen behöva ett par walking skor då jag går mycket och helst vill spara mina älskade löparskor till enbart löpning. Walkingskor är lte rejälare också och står emot väta mycket bättre. Men jag har aldrig skaffat några, för det känns som en ”lyx” att ha ett par skor bara för att gå ut och gå.
Aromamassage – jag är inte så förtjust i vanlig massage, men just aromamassage som en vän till min mamma gör, är helt fantastiskt. Och det känns som en bra belöning både för mig och för kroppen. Njutning, tid för mig själv och inget man unar sig i tid och otid.
Sminkning på Make Up Store – också något som man inte unnar sig i onödan. Jag har gjort det en gång förut och kan rekommendera det också. Så man får känna sig fin och ompysslad. Sen blir man väldigt snygg efteråt också.
Nya träningskläder – Som jag skrev i ett tidigare inlägg är det alltid roligare att träna om man ser bra ut, samtidigt. Nya träningskläder kanske får bli delmål ett:s belöning (den har jag ju redan uppnått!)

Än så länge är dte bara ganska dyra belöningar jag har kommit på, jag behöver hjälp med förslag på annan ”vardagslyx” att belöna mig med. Är det någon som har några bra förslag?

Smärta!

Som jag sa igår så har jag ont i hela kroppen.
Träningsvärken är inte att leka med. Mina ben, ryggen, magen och armarna smärtar.
Härligt.

För att skämma bort mig lite idag så använde jag en ansiktsmask, min hud blir alltid lite orolig när jag förändrar kosten lite eller börjar träna mer/mindre alternativt ändrar miljö. Nu har jag gjort alla de sakerna och det syns i ansiktet. Så, för att förbättra huden en aning fick det bli en Peel Off ansktsmask. Man måste skämma bort sig ibland, framförallt när hela kroppen smärtar. Stackars mig. 🙂

Ett BootCamp som hette duga. (Imorgon kommer jag inte kunna röra mig)

Det var 55 minuters ren pina.

55 minuter som fick mig att känna att jag levde.
Efter uppvärmningen var dte dags för tre var i en cirkel med tio stationer.
Jag som inte tränat styrka på två månader och inte mycket kondition under samma tid, insåg ganska snabbt att jag skulel vara död efetråt.

Först började vi med en statisk magövning med rotation. Tungt, därefter kom armhävningar, ”idioten”, stående rodd, jägarvila (fy fan!), hoppa hopprep, bicepscurl, djupa benböj med vikter, militärpress, cunches på boll och sist, men inte minst, ”utfallshopp”. En minut vardera och tre varv. Vi avslutade med en stafett som sög musten ur oss.

Jag kan varmt rekommendera Bootcamp för alla som vill få ett tufft träningspass för hela kroppen där du inte kommer undan med att maska.

Maxade pulsen på 187.
Snittade på 164 (inkl stretch)
Och gjorde av med 579 kalorier.

Nu är jag helt färdig och ska lägga mig i soffan tillsammans med min pojkvän och titta på film.
Mysigt!