Posts Tagged ‘kondition’

Där kom det – superpasset!

juni 17, 2010

Efter en heldag på en helt fantastisk strand, då både jag och lillasyster roat oss med att plocka fina stenar och sova i skuggan, så var vi rätt taggad för att äntligen få lite endorfiner i kroppen. Pumpa upp adrenalinet och svettas. Ner på en skuggig parkering, precis utanför vårt lilla hotell, med både ”musikanläggning”, två yogamattor och gummibanden. Redo att köra stenhårt.

Först körde vi ett varv med enbart styrketräning, lite som en uppvärmning. Det blev en repris utav pass nr 1 men nu körde vi det i cirkelträningsformat. Ett set på varje övning, tre varv.

Varv två körde vi två stationer styrketräning och en kondition. Tex lyckades vi få upp pulsen rätt rejält under 1 minuts höga knän, idioten, hopprepshoppande och upptramp mot en trappa. Sjukt jobbigt!

Efter andra varvet var vi rätt möra, svetten rann och vi hade många roade åskådare. Har de aldrig sett hederlig cirkelträning förut?

Under tredje varvet la vi in en högre växel och ökade antalet reps och körde skiten ur oss med 2 minuter idioten i slutet. Syrran var så jäkla duktig och kämpade stenhårt. Själv kände jag mig rätt stark och fokuserad, om än trött i benen efter 90 utfall. 60 minuter tog det hela och det kändes i trappan upp till vårt lilla rum. Som belöning åkte vi och gav de två hundarna lite mat och köpte finfrukost till imorgon. Mums!

Annonser

Antar du utmaningen?

juni 3, 2010

Jag nämnde att min PT skapat ett konditionspass åt mig, jag tänkte utmana er att köra det och höra vad ni tycker. Ni har helgen på er att klämma in det och jag hoppas att det kommer bjuda på lite svett!

Ett pass består av fem set och varje set består av 10 burpees och 10 ”stenkast”, man får välja om man gör stenkast eller burpees först. Varje set görs i ett svep och på tid, man ska göra alla repetitioner så snabbt som möjligt. De flesta av er vet säkert redan vad Burpees är, men vad är stenkast? Jag ska försöka förklara. Först behövs en greppvänlig sten, ca 5-10 kg, som ska kastas.

Tänk dig sedan att du står bredbent, halvvägs nere i en knäböj med stenen i båda händerna mellan dina ben, du svingar bak stenen och tar fart (tänk kettlebellsving) och sedan upp över huvudet och kastar stenen högt upp i luften bakom dig. Den behöver inte komma så långt bort, men du ska kasta stenen med kraft och viktigast av allt, med rak och stark rygg. Så fort stenen är kastad vänder du och springer efter den, plockar upp och kastar den tillbaka. (Du kommer alltså kasta stenen fram och tillbaka över ditt eget huvud.) 10 kast.

När du gjort 10 kast och 10 burpees klockar du av och noterar tiden. Vila i någon minut sen gör du fyra set till och tar tid på varje set. Jag tyckte inte att det lät det minsta jobbigt, men jag körde två set idag och svetten rann.

Vågar du anta utmaningen?
Vilken blir din bästa tid?

(Om fler än 10 genomför passet ska jag bjuda på en film av mig själv när jag gör det. Det kan bli väldigt intressant att se…)

Krypa ut från gymmet var det ja..

april 12, 2010

Herregud vad jag älskar min PT!
Idag lyckades han med konststycket att köra slut på mig men ändå samtidigt få mig att känna att jag välkomnade tyngre utmaningar. ”Hästen” kan man säga var dagens tema. Han inte bara höll emot allt vad han orkade bitvis, han smackade på mig!

Jag fick värma upp med 5 minuters hopprep och sen var det fullt ös hela timmen. Benböjshopp, sparkar,  höga knän, kettlebells inspirerade övningar, burpees, komplexen, dips osv. och hela tiden den där jäkla ”hästen” för att hålla pulsen upp och kroppen fylld av mjölksyra. Härligt!

Ett roligt, svettigt och tungt pass. Jag var helt mör efteråt.
Tid: 60 min
Maxpuls: 186, 92%
Snittpuls: 161, 79%
Kaloriförbrukning: 735

Satte mig på en motionscykel och trampade ur och läste ut boken jag läst sista tiden. (Kan förövrigt verkligen rekommendera den, Dödergök med Katarina Wennstam). Det var skönt att låta benen rulla lite, med ganska låg puls och få läsa klart de sista hundra sidorna.

Tid: 50 min
Sträcka: 19,5 km
Maxpuls:  134, 66%
Snittpuls: 123, 61%
Kaloriförbrukning: 385

Så, med det här passet kan jag bocka av 5 minuters hopprep, 56 hopp, ett pass längre än 60 min, 19,5 km och1 minut höga knän från 20DU. Äntligen händer det något där!

En underbar start på träningsveckan, som förmodligen kommer få en fantastisk final på Blogger Boot Camp i helgen! (Åh jag längtar!! Dessutom vet jag att en del som är här inne och läser också ska dit, ska bli roligt att träffa er!)

WOW, vilket pass!

mars 5, 2010

Åh, idag var en sån där dag då huvudet verkligen var på plats, kroppen var pigg och passet min PT pusslade iop var tufft och roligt! Förr körde vi nästan alltid boxning/hög puls övningar med litet inslag av funktionell styrketräning, på sista tiden har vi nästan enbart fokuserat på styrka. Så idag var jag sugen på lite tuff puls igen, jag älskar ju boxningen och det gör min PT med, gammal boxare som han är.

Vad sägs om att starta passet med fem minuters hopprep? Så jobbigt, att hoppa är verkligen min svaghet. Dte gör mig trött på en gång. Sen körde vi på med intervallliknaande övningar, som att springa frammåtlutad med ett brett band runt magen och dra min PT hängandes i hasorna, sjukt jobbigt, för att sedan direkt köra enminut snabba slag. Fyra omgångar. Eller tio höga slag, tio höga knän och tio upphopp, i tre minuter i sträck. Eller snabba sparkar, 2 på varje sida, i två minuter i sträck, 4 omgångar. Osv. Svetten bara rann och leendet var stort. Så himla roligt!

Tid: 60 min
Maxpuls: 182, 90%
Snittpuls: 152, 75%
Kaloriförbrukning: 673

Efter passet bestämde jag mig för att testa mina nya Mizunos på ett löpband. De kändes väldigt bra! Jaghade tänkt att bara jogga av lite lätt i 10 minuter, men med mitt pannben så ökades hastigheten gradvis och längden utökades till 25 minuter. Svettigt!

Tid: 25 min
Sträcka: 3,5 km
Tempo: 6:57 min/km
Hastighet: 8.64 km/h
Maxpuls: 195, 96%
Snittpuls: 150, 74%
Kaloriförbrukning: 293

För att varva ner blev dte tio minuter på en cykel också, sen känd ejag mig väldigt nöjd och glad med dagen och gick svettig hem.

Jag älskar älskar ÄLSKAR löpning!

februari 13, 2010

Åh, jag vet inte i vilken ände jag ska börja. För det första, tänk att jag ens funderade på att sluta springa!? Hur dum får man bli?

Idag, när jag hade kommit hem från stallet hade jag redan innan bestämt att jag skulle ut och springa. Inga ursäkter, inget ”Nej jag kanske ska vila idag istället?”Jag tyckte så himla synd om mig, kände mig ensam, uttråkad, osugen på att göra något och less på ännu en kväll hemma utan några planer. Bara den där löpturen.

Efter mycket om och men så drog jag på mig hela outfiten, ganska osugen, tog med hunden ut, lämnade gps-pucken hemma och bestämde mig för att inte springa mina vanliga vägar, alltför att slippa prestationskravs-tankarna och slippa jämföra med hur långt jag kommit med hur långt jag brukar ha hunnit på den och den tiden. Jag gav mig ut i ett närliggande bostadsområde och bara lät fötterna bestämma riktningen. Givetvis visade det sig vara en väldigt backig historia. Jag hittade på riktigt en vägg, backen var så brant att i snömodden så kändes det som att jag halkade mer tillbaka ner än tog mig uppåt. Men upp kom jag.

Pulsen gick givetvis upp på grund av alla backar, men ändå, benen kändes starka, hjärtat pumpade glatt och starkt. Andingen var lugn. Glädjen var påtaglig och närvarande hela tiden. Alla mina negativa känslor bara rann av mig.
Kan man uppleva runners high i ett snöigt villaområde en lördagskväll i ett mörkt februari, så är inget omöjligt.

Jag hade bestämt mig för 30 minuter idag igen och kände hur en lång raksträcka bytte skepnad från transportsträcka till ren njutning.jag ville aldrig att det skulle ta slut. Tempot var helt perfekt, jag var helt perfekt, vädret var perfekt, underlaget var perfekt, temperaturen innanför jackan var perfekt, temperaturen utanför jackan var perfekt, hunden lydde perfekt. Livet var helt perfekt.

Jag sprang fram till en utsatt punkt, 31 minuter klämtade klockan. I kroppen pulseradeendorfiner och ren, skär lycka. Promenaden hem gav mig tid att reflektera över mina känslor. Tid att reflektera över hur ytliga de negativa känslorna egentligen är, de är inte sanningen. Jag har löpningen som medel att spola bort dem. Det ska jag försöka komma ihåg framöver.

Vilken underbar lördag.

Tid: 31
Maxpuls: 184, 91%
Snittpuls: 161, 79%
Kaloriförbrukning: 407

Promenaden hem:

Tid: 12
Maxpuls: 169, 83%
Snittpuls: 138, 68%
Kaloriförbrukning: 117

Spinning är nog min nya grej!

november 4, 2009

Eftersom gårdagen inte blev vad jag hade tänkt i träningsväg, så kommer dagen bli en aning tuffare, hade jag tänkt.
Jag var inne i stan imorse för att hämta mina nya inlägg och hade kollat upp Cykel-pass på närliggande Sats. På Sats Regeringsgatan hade de ett blått cykelpass klockan tolv som jag siktade in mig på.

Det faktum att jag bara kört ett cykelpass tidigare, ett gult, och kanske således borde hålla mig till de gua några gånger till, sket jag fullständigt i.
Jag skulle komma att ångra det flera gånger om, lite senare.
Det var ett superbra pass!
Tufft med flera jobbiga uppförsbackar som gjorde mig nästan illamåande av trötthet. Var min kondition tagit vägen? Jo den försvann i samma ögonblick jag fick problem med foten.
Men nu får den allt ta och visa sig igen, för om jag ska orka fler spinningpass, så behövs det allt lite kondition att toppa det hela med.

Tid: 45 min
Maxpuls: 185
Snittpuls: 170
Kaloriförbrukning: 616

Jag menar, det finns ju ingen chans att jag skulle lägga ner en träningsform som bränner mer än 600 kcal på 45 minuter. Det är ju nästan i samma nivå som löpning.

Jag har tänkt lägga in ett till pass idag, något ikväll, men jag har inte bestämt mig än. Kanske ett yoga pass? Eller BootCamp inne på Fridhelmsplan ikväll? Vi får se.

 

Vad jag tyckte om SATS Regeringsgatan?
Jo, jag blev väldigt förtjust!
Det är ett gym jag skulel gilla att träna mer på och jag kommer säkert tillbaka.
Snygga lokaler med roliga planlösnngar inuti lokalen med upphöjda delar. Fräscht och helt okej omklädningsrum. Att de dessutom har en klättevägg gav extra plus. En dag ska jag lära mig att klättra.

 

Träning, del 1.

oktober 26, 2009

Jag börjar bli orolig för mig själv. Jag har inget minne längre!
När jag tränade med min PT sist bestämde vi at vi skulel träna den här veckan på måndag och onsdag. Klockan 11 oh klockan 16.
Sen kom jag ju på, efteråt, att jag inte kan på onsdag, då det är dags att åka iväg med min häst.
Men idag skulel dte ju gå coh jag skrev glatt upp klockan elva, måndag, i min almanacka.
När jag kom till gymmet nu är min PT inte där.
”Han börjar inte förrän tre idag.”
De ringer honom och han säger glatt att vi inte ska ses förrän klockan fyra. Det är fjärde gången i rad jag blandar ihop tiderna.

Jag fick träna kondition en timme själv och åka tillbaka till gymmet lite senare, för att träna med honom.
Med alzheimers i släkten, borde man bli orolig?

Nåja, träningen kändes bra, jag är dock lite hängig i kroppen och det lär kunna bero på att jag sov ganska länge inatt. Balans. Inte för mycket, inte för lite sömn är nyckeln.

Eftersom jag fick klartecken från min sjukgymnast att prova att gå rskt i tio minuter, så tänkte jag att tio minuter på en crosstrainer borde vara okej.
Det kändes ingenting i foten!
På gymmet hade de nya crosstrainers där man själv kan avgöra hur långa kliva man ska ta, hur högt och i vilken ”bana” foten ska gå. De var superbra!
Tid: 10 min
Snittpuls: 155
Kaloriförbrukning: 110

Sen testade jag en annan maskin som jag alltid tyckt illa om, men idag kändes det bra! Roddmaskinen.
Dock så kände jag ganska snabbt att min ländrygg skulle behöva lite mer styrketräning för när jag var klar kändes det verkligen att den fått jobba. Roligt att det kändes, mentalt, helt okej med rodd!
Tid: 20 min
Sträcka: 4,16 km
Maxpuls: 166
Snittpuls: 148
Kaloriförbrukning: 194

Sen fick det bli den där cykeln som känns okej för svanskotan.
Tid: 20 min
Sträcka: 12 km
Maxpuls: 154
Snittpuls: 129
Kaloriförbrukning: 151

Sammanlagt 50 min, 455 kcal.
Och om en timme ska jag vara där igen, redo för styrketräning.