1 år sedan.

För ett år sedan fyllde jag 25.

Då såg jag ut såhär.

Det var skälet till att den här bloggen startade för exakt 51 veckor sedan. Det går ju inte med någon superfart, 12 kilo har försvunnit, men även om jag känner mig som en dålig valross idag, så visst har det väl hänt grejer under året som gått?

So far:

8 minuter i plankan och 100 armhävningar, samt en hel hög med vackra Åre-bilder.

Ett halvårs förändring.

Jag är egentligen några dagar för tidig.
Den 17:e augusti startade jag den här bloggen och tog ett nytag med min vikt. Det är alltså för sex månader sedan på onsdag.
Eftersom jag idag känner mig lite låg och grå tänkte jag att det här kunde muntra upp mitt dystra sinne. Idag är nämligen en sån dag då jag inte alls tycker att jag har gått ner i vikt, att jag inte alls har förändrats.
Men, när jag ser de här bilderna, får de nog tala för sig själv.

Till vänster, i färg, invägningen 17:e augusti 2009, 117,5 kg.
Till vänster, i svartvitt, vägningen 8:e februari, 105,2 kg.

Det är rätt häftigt ändå, hur kroppen kan förändras!

Några favoriter från Egypten:

Nyårsbilden som syrran tagit. Så startade jag mitt 2010.

En middag på stranden. Fantastisk bild.

Glad och oförskämt brun!

Cykeltur på den stora cykeln i öknen. Observera att mitt knä är högre än styret..

Vägning, vecka 8.

Vikt: 109,9 kg (-0,1 kg) (sammanlagt – 23,1 kg)

BMI: 33,9  (- 0,1)

Mage vid naveln: 100 cm (-0,5 cm)
Midjemått: 93 cm (-2 cm)
Höft: 110 cm (- 1 cm)
Höger lår: 69  cm ±0 cm)
Höger arm: 39 cm (-1 cm)
Under byst: 95 cm ( ±0 cm)

Ett hekto ner, haha ja det är ju neråt i alla fall! man måste se det positivt.
Det var som jag trodde, en vecka som inte direkt har givit några extrema resultat, jag vet redan varför (portions-storlekarna! Samt utebliven löpning). Sen kan jag ju låtsas att det beror på att mina muskler har vuxit sig tyngre av styrketräningen, haha.

Men måtten har minskat, det var väldigt positivt, snart är jag nere under 100 på alla mått utom höften. Hurra!
Är det 88 cm i midjemått som innebär förhöjd risk för hjärt och kärlsjukdomar som kvinna?
Eller är det 80? Kommer inte ihåg, inte såå långt kvar tills dess iaf!
Hurra!

Jag är tillbaka! Jag är hemma!

There is no place like home!

För ovanlighets skull så stämmer det uttrycket fantastiskt bra idag.
När vi klev av planet och satt i bilen alla fyra, så kommentrade vi alla på vilken uppsluppen stämning det var mellan oss. Vi var glada och nöjda över att vara tillbaka. Härligt!

Resan började i en bil och med ett äpple min vän ristat ett hjärta i, åt mig.

Sen kom vi till vårt hostel. Nåja, för 160 kronor per natt för ett dubbelrum centralt, var dte bättre än jag väntat mig.
Men vad är det för fläck på golvet?
Vi lyfte ner madrasserna på golvet och låg tätt tätt varje natt.

Första kvälen hamnade vi en cool bar i en källare ngonstans. Där drack vi drinkar och öl, jag enbart alkoholfritt, men ändå. Ajajaj för den synden.

Här är ”parken” jag sprang i. Liknar kanske inte riktigt en välklippt svensk park direkt..

Mer park

Om jag bara kunde polska..

Såhär fina stigar fanns det att springa på.

Mitt i ”parken” låg det kläder utspridda. Mycket märkligt.

Frukt och Sex shop i salig röra.
Blåbär var så billigt!

I ena änden är allt så oerhört förfallet..

I den andra så fint..

Vi hade roligt, åt god mat, gick runt hela staden, shoppade (på HM bland annat av alla ställen..), spelade kort, kollade på bio (Polens biografer slår våra här hemma med hästlängder..) och jag trände två hela pass.
Jag kommer nog inte åka tillbaka, men jag är glad att vi åkte.