”Följer du någon speciell diet?”

Elena frågade i en kommentar tidigare huruvida jag följer någon speciell diet för att gå ner i vikt, tänkte att jag likaväl kan svara i ett inlägg här och skriva lite mer utförigt om mitt tänk kring mat.

Kort och gott blir svaret ”Nej, jag följer ingen speciell diet.”
Men det går att utveckla en hel del och dte var det jag tänkte försöka göra här.
För jagtror inte på dieter. jag tror inte på metoder, pulver, att drastiskt dra ner på kalorier, att ta bort kolhydrater, att inte äta fett, att inte äta socker, att hela tiden räkna på det man stoppar i munnen. Jag tror inte på det.

Svårigheten att gå ne ri vikt är inte att få igång själva viktnedgången (även om den givetvis också är svår), det är att få den att hålla långsiktigt och att inte gå upp vikten igen om ett år, om två år eller vid en eventuell kris i livet när allt vänds upp och ner.

Visst är det roligt att äta måltidsersättning och rasa i vikt, vem vill inte gå ner i vikt snabbt?
Men, en dag måste du sluta med din diet/kur. En dag står du där igen och då är det alltså tanken att du ska kunna hålla din nya vikt med ett nytt ätsätt och tänkande kring mat som du inte fått träna in eller ens hunnit testa. Matvanor är just vanor och de har man vant sig med under hela livet. Vanor är inte lätta att bli av med och ju större förändnring man gör, desto svårare att få det att hålla långsiktigt.

Som jag skrev tidigare, om att viktminskning måste börja inifrån, så måste man ställa sig, öga mot öga med anledningarna till att man har haft ett destruktivt ätbeteende. För att äta så att man går upp i vikt är destruktivt. Idag vet i stort sett alla vad man ”ska” äta och hur man ska äta. Det skrivs dagligen i media om nyttig/onyttig mat. Ändå så fortsätter pizza, hamburgare, godis, chips etc att fylla många människor som minst av allt behöver fylla på sina depåer. Varför?
Den frågan måste man enligt mig kunna svara på innan man kan tro att man ska kunna gå ner i vikt och hålla vikten. Sen är det givetvis skillnad om man genom åren dragit på sig 5-10 trivselkilon, eller om man, som jag, haft 53 överviktskilon att beta av, jag har snart kommit halvvägs..

När man kan svara på frågan ”Varför?” måste man också kunna svara på frågorna ”Vad ska jag göra åt det?” och
”Hur ska jag kunna förhindra att den situationen/känslan uppkommer igen?”

Maten är på många sätt sekundär den mentala biten. För mat är egentligen enkelt. Att bestämma vad man ska äta. men det är den mentala biten som kommer var atuff. Den som vill ha mat fastän man inte är hungrig. Dne som är sugen. Den som vill ha choklad när mensen komme roch jag känne rmig låg. Den som vill ha glass för att ”fira” att jag varit duktig. Den som måste ha något att äta för att man ska se på film/bio. Den som genast blir gladare av lite godis. Jag kan fortsätta hur länge som helst.
Det handlar om belöningssystem i kroppen och att man har lärt kroppen att vilja ha vissa saker, när man känner på ett visst sätt.

Men vad äter jag då och vad tänker jag kring min mat?
Jag äter allt. Ni som läst bloggen ett tag vet att jag både äter godis ibland, popcorn på bion, bakar kladdkaka, äter trerätters, går på restaurang och njuter av mat. Men, jag äter inte allt, alltid.
Min grundtanke är att såhär ska jag kunna äta resten av livet. Utan att behöva räkna kalorier/points.
Maten ska vara bra för min kropp. Den ska vara fylld med det min kropp behöver. Den ska vara god, fräsch, välbalanserad och ge mig energi.
Om grunden är så pass bra, jag vill inte välja ordet nyttig, efetrsom många då genast tänker nyttig = sallad/lite fett etc.
Så finns det utrymme att äta en pizza ibland eller äta godis eller baka en kladdkaka.

Sen kommer den andra ”nyckeln” i mitt tänk. Att alltid äta minst tre mål mat, frukost, lunch och middag. Mellanmål de dagar då jag känner att det behövs. Inga mål ska hoppas över. Frukost äter jag i stort sett samma varje morgon.

Den tredje nyckeln handlar om mängden.
Jag har skrivit tidigare att jag har svårt att veta vad som är en stor/liten/lagom portionsstorlek. Men jag tränar på det och frågar min sambo om jag är osäker. Att bara äta så att man blir nöjd, inte supermätt. Men nöjd. Maten ska inte kännas som en stor sten i magen efter att man har ätit. Man ska inte behöva bli däckad av att man ätit. Man ska bli hungrig igen efter några timmar.
Jag har som regel att bara äta en portion. Oftast är jag mätt och nöjd efter den, trots att jag utan problem skulle kunnat äta minst lika mycket till. När dte kommer till mängd så blir det ju mindre mängder av det som är energitätt och mera mängder av det som inte är lika enegritätt. Dvs, lite godis och mycket bra mat. Istället för tvärtom..

Det ska vara balans.

Ja, om jag går på någon diet, så är det nog ”balans-dieten”.
Så, det var det.
Mer frågor? 🙂

Etiketter: diet, Mat, vikt, viktblogg, viktminskning, Viktnedgång