Posts Tagged ‘italien’

Veckans frestelse – Italiensk glass.

maj 14, 2010

Hörrni. Italien är helt okej. Vädret idag har dock givit mig lätt illröd ton på rygg och bröstkorg. Inte för att jag har legat vid poolen och stekt, utan för att jag har turistat mig på ön Capri.

Vackert var det.

Tiden räcker tyvärr inte helt till att göra spännande upptäcktsfärder eller springa i långa branta backar varje dag. Idag fanns ingen sådan tid och ska jag vara ärlig, ingen ork heller. Däremot verkar det finnas både tid ork till den italienska glassen och jag vet inte riktigt hur jag ska tänka kring det. Njuta den här veckan – ingen ångest. Verkar vara modellen. Det är bara två dagar kvar här för oss, hur många glassar kan man liksom hinna sätt i sig?

På pluslistan – vi rör oss konstant, även om tempot inte alltid är det högsta, så sitter vi ner väldigt lite. Ingen tid för småätande mellan måltider. Mer än glassen då..
På minuslistan- man kan äta glass ståendes och gåendes. Lite orolig för mitt sviktande fokus. ”Det tar vi sen.”

Nåja, två dagar till sen är jag hemma igen. Långt från italiensk glass och sådana frestelser.

Annonser

På upptäcktsfärd i Italien.

maj 13, 2010


Balanserandes på ett räcke med Sorrento i bakgrunden.

Jag vandrade helt utan plan och utan karta.
Upp och ner, längs med citronodlingar och med utsikt över hela Sorrento. Hittade rätt och hittade fel. Fick gå tillbaka en bit. Fick fråga efetr vägen på italienska (jag kan bara säga hej och tack, men det räckte). Jag har erbjudits skjuts och fått ett fantastiskt mottagande av en liten gammal italiensk gumma. Jag hittade en gömd liten brant stig ner till ett litet kapell som låg insprängt i berget. Jag har sett en man sova middag på en madrass och blivit utskälld av hundar. Jag har inte sett en enda turist.

Jag hade ingen aning om var jag var och det är precis det jag älskar. Att upptäcka, vara på äventyr. Ta mig fram. Överleva.

Efter dryga två timmar kom jag någotsånär rätt och fick äta en god lunch nere i Sorrento. Underbart!

Vikten utav egentid.

maj 13, 2010

Jag inser mer och mer hur stort mitt behov utav egentid är. Träningen är egentid. Att ligga ensam på en solstol och läsa en bok är egentid. Att strosa runt och upptäcka omvärlden, är egentid. Att kunna göra vad man vill, utan några förpliktelser, ensam, är egentid.

Det har blivit en aning för lite egentid de här dagarna. Jag är ingen turist-resenär. Jag upplever gärna mitt resemål på mina egna ben, bokstavligt. Jag skyr i vanliga fall allt vad guidade bussresor och stadsvandringar heter. Ge mig lite spännande vägar som kan leda vart som helst, ge mig en fin utsikt, ge mig sol på en solstol bredvid en pool och en bra bok, ge mig god lunch på en genuin liten restaurang. Låt mig göra det på mitt sätt och jag älskar det.

Den här resan är jag medbjuden på och jag tar seden dit jag kommer. Här åker vi på guidade bussturer, går stadsvandringar och planerar hela veckan i förväg. Vi går upp tidigt på morgonen, fastän det är semester och utnyttjar dagarna till fullo. Jag har fullt sjå att hänga med. Nu kanske jag låter negativ och otacksam, men det är jag verkligen inte, jag är bara ovan.


Med guide i örat.

Efter att ha vandrat runt i vackra, men alldeles för turisttäta Pompeji hela förmiddagen med en guide som pratade genom hörluren i mitt ena öra så slocknade jag som en liten liten ömklig flicka på sängen efter en lunch nere i fiskehamnen. Jag sov i tre timmar utan paus och hade kunnat sova lika många till. Snacka om att det tog på mina krafter! (Sömn = egentid.)


Min, något märkliga fisk-lunch.

Därför uteblev min inplanerade löpning/promenad för att utforska området på egna ben, idag. För att se vad som gömmer sig bakom turiststråken. Var de slingriga, branta vägarna kommer föra mig om jag bara låter dem visa vägen. Tar det en timme eller tre? Jag längtar verkligen efter det. Helst med ipodlurarna i örat och något av det bästa sällskapet jag vet, mig själv.


Mizunos och bleka smalben.

Imorgon åker däremot stora delar av familjen iväg på utflykt, men jag och sambon blir kvar hemma. Jag tror att jag ska tacka nej till andra utflykter. (Måste man se Capri?) Imorgon ser jag fram emot att snöra på mig mina Mizunos, ta med mig en karta, en vattenflaska, min ipod och eventuellt min sambo (men bara om han låter mig bestämma takt, tempo och vart vi ska) och bege mig på upptäcktsfärd. Italien är vackert. Det har jag redan insett. (Men mamma, du skulle inte uppskatta de snirklande vägarna längs med branta stup som det ibland känns som om man är på väg utför när man åker buss. Du skulle förmodligen inte uppskatta utsikten överhuvudtaget.)

Så. Imorgon är en ny dag och då ska det upptäckas, jag ser fram emot ett spännande äventyr. Så kanske man kan hjälpa kroppen att hantera kvällens pizza OCH italienska glass..
(Och nej, pizzan var faktiskt ingen höjdare..)

Live from Italy

maj 11, 2010

Nu ar vi har. Hela ganget bestar av 16 pensionarer (naja inte riktigt) och sen jag och min sambo samt hans bror och hans sambo. Gardagen bestod enbart av att ta sig hit. Forst med flyg och sedan en fyra timmars bussresa. Maten igar var ganska katastrofal, men jag gjorde en deal me dmig sjalv att den val fick vara det och idag har rutinerna aterkommit. Mat ska vara bra for kroppen.

Idag har vi gatt pa guidad stadsvandring, sant som ja aldrig brukar gora annars och vi travade i maklig takt runt i lilla Sorrento i tva timmar. Avnjot en fantastisk ”Homemade pasta frutti di mare”. Jag hoppa skunna kicka igang hotellets wifi pa min barbara och bjuda pa lite bilder. Vi har balkong ratt ut over vattnet och vaknade imorse med vulkanen Vesuvius pa andra sidan havet. Fantastiskt vackert!

Imorgon hoppas jag komma ivag pa en liten loptur, langs med bargens branta vindlande vagar. Dte kan bli fruktansvart jobbigt. En av gubbarna med pa resan berattde att han gjort 15 lidingolopp och ett antal marathon, dessvarre springer han inte langre, fatta coolt loparsallskap annars!

Livet kanns liksom helt okej..

Mot Italien!

maj 10, 2010

Jaha, livet tycks gå vidare, trots svårtytt plus på vågen imorse. Himlen har inte fallit ner och planet till Italien ska tydligen lyfta, enligt plan. Det verkar som om dagens viktresultat inte stört jordens gång. Dt evar ju skönt det, i alla fall.

Nu väntar Sorrento, Italien på mig. Jag ska njuta fullkomligt. Både utav lite sol, värme och lediga dagar. Men också av svettiga löppass i den förvarnade backiga terrängen. Kul! Efter alla backintervaller så borde jag veta hur man tar sig ann en backe.

Är lite nervös inför hur kosten kommer bli där nere. När jag hör Italien ser jag enorma portioner utav pasta och nygräddad pizza framför mig. Hjälp! Men det kommer nog gå bra. Jag ska äta enligt bli-nöjd-inte-proppmätt-metoden.

Datorn är med, kommer förhoppningsvis kunna uppdatera lite då och då. Ska fota massor! Nu ska jag bara försöka få igen min väska, som jag packat för minst en månads frånvaro, man kan aldrig ha för mycket kläder med sig..

Ciao!

Och jo förresten, hit åker jag på måndag:

maj 6, 2010

Sorrento, Italien.
Planet lyfter måndag eftermiddag. Ser fram emot en härlig vecka med min sambos familj. Springa ska jag också.
SWEET.