Utvärdering av vecka 8.

Ja, vad ska vi säga om den här evckan. Vecka åtta. Nu har jag alltså hållit på i 8 veckor.
Den här veckan har varit väldigt bra ur träningssynpunkt. Jag testade ett nytt pass (SatsCykling) och en ny anläggning (Sats Hornstull). Jag förlängde många av mina pass, för att lite kompensera att jag inte längre kan ta promenader/springa.
Mer och mer saknar jag löpandet. Det är vidrigt jobbigt och samtidigt fyller det mig med en energi och stillhet, samtidigt, som jag inte ritkigt får från annan träning. Löpning är så fritt. Mankan hålla på en kort stund eller länge. När som helst, var som helst.

Den här veckan har det varit lite mer upp och ner med maten. Jag skulle, med veckan i backspegeln, inte säga att jag på något vis ”missskött” eller ”misslyckats” med maten. Men jag har varit dålig på att följa en av mina grundregler, äta tills jag är nöjd, inte mer. Vad beror det på? Flera olika saker vid flera olika tillfällen. Jag har varit oerhört trött med långa dagar. Jag har varit stressad vissa måltider, jaghar ätit med personer som triggar gamla vanor. Osv.

Det är intressant att se tillbaka och kunna se varför det var jobbigt där och varför dte var jobbigt då. Syna mina mönster i sömmarna.

Vad jag tror om imorgon vet jag inte. Det känns lite som om jag står och stampar. Kroppen känns pendlande, ena dagen ser jag förändringar i spegeln och känner dem i kroppen. Andra dagar känner jag mig svullen och ”trög”.

Sen är det väl så at när man drar igång ett projekt, så är det så roligt, man är jättemotiverad och inspirerad. Sen kommer vardagen ikapp. Vilket inte är dåligt, det är nödvändigt. Men det är då man måste hålla fokus och samtidigt inse att man ska leva samtidigt som man ska gå ner i vikt. Man kan inte vara manisk. Men då blir resultaten på vågen lite mindre, med mindre resultat så minskar motivationen. Det är en svår balansgång!

Inte för att jag på något vis känner mig omotiverad, jag vill bara komma under 100 kg, nu! Sen att jag har nästan 10 kilo dit, det är en annan historia, tänk den dagen vågen stannar på något tvåsiffrigt…ååh!

För att sammanfatta:
en vecka mitt i livet, lite upp, lite ner, men jag har kämpat på och tränat och kämpat…och tränat!
8 timmars träning har dte blivit, med två vilodagar.

Måndag: Simning 3 km, 85 min.

Tisdag: Styrketräning PT 50 min, Cykling 41 min

Onsdag: VILA

Torsdag: Cykling 55 min, Simning 35 min

Fredag: SatsCykling 25 min, SatsCore 30 min, Cykling 40 min

Lördag: VILA

Söndag: Cykling 120 min.

1100 kalorier brända* – check.

*Om man nu kan lite fullt och fast på pulsklockan.

Jag tog alltså med mig datorn till gymmet och var väldigt glad över att det var ganska folktomt en söndag.
Satte mig på ”lätta cykeln” först, riggade upp alltihopa och drog igång filmen.
En cheesy romantisk komedi,  ”Dumpa honom”.
Helt perfekt. Inte för att filmen i sig var strålande, den var ok.
Det blev en ganska behaglig timme på lätta cykeln.
Tid: 60 min
Maxpuls: 137
Snittpuls: 121
Kaloriförbrukning: 397

Sen var det dags för en timme på ”jobbiga cykeln”.
Gud vad jobbigt det blev. Och ont i rumpan hade jag också.
Stackars mig!

Tid: 60 min
Sträcka 20,5 km
Maxpuls: 183
Snittpuls: 163
Kaloriförbrukning: 713

Ganska stor skillnad i snittpuls på de båda cyklarna.

Ett alltigenom bra pass tycker jag. Två svettiga timmar. Bra tajming med datorns batteri och filmen, som tog slut samtidigt som jag hade två minuter kvar på sista cykeln. Well done.

Mellanmål före träning:

Här skulel det varit en fin bild på mitt mellanmål som bestod av några tinade jordgubar och lite keso samt en knäckemacka med pesto, chorizo, ost och lite aokado. Dock så blev dte något fle med bilden och istället fick ni en fin beskrivning.
Har man varit uppe sen halv su och ska sticka och träna vid lunchtid, men före lunch, då behöver man lite ny energi.
Jag tycker att ni var ganska dålig på att ge mig order om vad jag ska träna, ja, förutom Beckis då. Core hade jag gärna tränat men då måste jag åka till något annat SATS för de har inget Core-pass på mitt SATS idag.
Jag funderar på att ta med datorn till gymmet och kolla på en filmunder tiden jag cyklar ett ”långpass”. Nu menar jag inte ett extremt långt pass, men tillräckligt långt för att det skulle kunna vara värt att kolla på en film under tiden, istället för att bli tvungen att dras med dåliga repriser såhär i lunch-tid.

Är det jättelöjligt att ta med datorn för det ändamålet, tycker ni?

Bestäm mitt Träningspass!

Undertiden jag sover, kan inte ni bestämma vad jag ska träna imorgon?
Något kul och snällt för foten.
Jag vill ha ett hårt och skoningslöst pass och jag vill att ni dikterar det åt mig.
Okej? 😀

Dagens frestelse:

Godis, choklad, glass, sött, surt, salt, fett.

Jag tror inte att frestelsen har varit vad jag vill ha, utan jag har haft en stooor önskan att kunna överäta/hetsäta.

Om jag har fallit dit?
Både ja och nej.
Jag har inte lyssnat på min mättnadskänslor. Jag har småätit under hela dagen även om det främst varit frukt och sånt.
Men, jag har inte köpt hem något av det ovanstående, istälelt åt jag en stark thai-curry kyckling med kokosmjölk. Och nu är jag däst, så mätt är jag. Fastän jag åt middag för två-tre timmar sedan.

Vad triggar att jag vill överäta?
Så fort dte är något som inte stämmer, att jag är trött, eller ledsen eller stressad, så kommer de gamla vanorna mycket lättare tillbka. För då är jag ur balans. Det gäller att vara lite ödjuk och säga ”Det är okej. Jag är bara människa.” Samtidigt så måste jag ju face:a mina gamla vanor och inte låta dem ta över så fort det kommer ett gupp på vägen.
Mat är mat, känslor är känslor. Mat ska inte användas för att dämpa känslor.

Läste förresten ett citat på funbeat idag som jag måste dela med mig av mitt i alla diet-diskussioner runt om på nätet. Rakt, klarsynt och sant. Du kan äta vad som helst och gå upp i vikt. Man kan bli tjock av vad som helst. Därför kan man bli smal av vad som helst också, the key s balance!

”Det som stör mig med den här debatten är man att alltid skyller ifrån sig ansvaret på att det är matens fel att man är överviktig, inte personen som äter.”

Dålig dag.

Idag är en sån där dag då jag är väldigt trött och jag omedvetet stoppar in saker i munnen konstant.
Jävla mun och jävla händer som förser den med saker att tugga på.

Men mest av allt, jävla trötthet som gör att jag vill stoppa i mig saker hela tiden för att hålla uppe energin.

En favorit i repris: Restaurang Ljunggren

Om jag ska säga vilken restaurang/bar/café i Stockholm jag har besökt mest frekvent unde rmina år som Stockholmsbo, så ärd et utan tvivel och med stor marginal till tvåan (som jag inte vet vilken den är) Restaurang Ljunggren i Bruna Gallerian på Götagatn, Södermalm.

Det kan ha att göra med att flertalet av mina vänner under perioder jobbat på stället, men ett stort och viktigt skäl är att de har en sushi som är helt gränslöst god. Har ni aldrig ätit exempelvid en Spicy Tuna på Ljungan, så har ni inte ätit sushi.

Igår gick jag dit med min kompis, som jobbat där i flera år förut och hennes pojkvän.
Vi började med lite ångade Edamebönor med flingsalt. Åh, det optimala snackset!
Sen beställde jag en rulle Chili Crisp: ”Tempurafriterad tigerräka med gochujangmajonnäs, gurka, avokado & gräslök”

Min kompis beställde en rulle Spicy Tuna: ”Tonfisk, sriracha, gurka och gräslök (tempura)”
Båda ska doppas i chilimajonäs istället för soya.

Dessutom beställde vi in tre nigiris, men fick in en hel tallrik full, jag älskar den kocken!

Killen  sällskapet beställde inte sushi utan ”Spiskummingrillad lammytterfilé och Rogan gosh samt saffransris med torkad frukt och nötter, yoghurt och papadum”
Den var tydligen oerhört god.

Att dricka tog jag en alkoholfri drink. De gör väldigt goda sådana där och det känns lite roligare att dricka en sådan än vatten/läsk, när man är ute. Visst var den fin?

Till efterrätt delade vi tre på en ”Choklad marquise med currydftande crème anglaise, kanderade pistagenötter och passionsfrukt”. Jag vet inte vad jag kan säga om den, mer än att den var ofantligt god. Sagolik!
En mycket fin kväll i goda vänners lag. Så som det ska vara.

Media och ideal.

Jag vet inte riktigt var jag ska börja, om jag ens ska börja.
Jag läste hos Sporty Spice att Ralph Lauren har släppt en ny kampanj som inkluderar bilden ovan. De har redan fått mycket kritik för bilden som är på en retucherad stick-smal modell med ett huvud bredare än midja. Det ser inte ut som en riktig människa: Det är inte en riktig människa. Det är någon form av (mar)dröms bild av hur en människa ska se ut. Det är fruktansvärt!

Sen går vissa media och försöker göra något åt andra hållet. Glamour publicerar bilden på ”plus size”-modellen Lizzie Miller och får in massvis med positiv feedback från sina läsare, de frågar även ett gäng olika killar om de tycker kvinnan på bilden är attraktiv, alla svarade jakande.
I mig skär det bara lite och det är tanken på att kvinnan på bilden ens ska anses vara en ”plus size”-modell. Hon är vad jag skulle kalla en helt normal kvinna, inte det minsta ”plus size!

Deet är en viktig debatt, Spark i Baken var på Supermodell400 och reagerade där på några ”osunt smala” modeller. Det är ju, precis som hon också säger, många som ser upp till modeller, försöker leva efter sådana förebilder. Sorgligt är vad det är. Det är dags för media att ta sitt ansvar för vilka typer av modeller de använder i reportage och vilket ideal de vill skicka ut till sina läsare/tv-tittare osv.

Dagens tacksamhet:

• Idag är jag så tacksam över all glädje barnen jag jobbat med ger.
• Jag är tacksam över att jag ätit en jättegod middag med min bästa vän och hennes kille. Dessutom var vi på ett ställe där vi alltid hängde förr, så dte var som att dra tillbaka klockan ett år. De har världens godaste sushi (mer rapport komemr imorgon)
• Jag är tacksam över det fina sms jag fick av min sambo idag. Ibland vet han precis vad han ska skriva.
• Jag är tacksam över att jag tycker om det jag ser i spegeln.
• Jag är tacksam över att jag inte ger upp utan fortsätter kämpa. Jag är envis. Det är jag väldigt tacksam över.

Godnatt, imorgon kommer jag ha mer tid och då ska jag berätta om den underbara middagen jag avnjöt idag, bland annat.

Dagens träning:

Då får man stryka ännu ett pass och ett center från den lilla träningsutmaningen.

Sats Hornstull och SatsCykling.

Hornstulls anläggning var väldigt trevlig tyckte jag, ljus och öppen med flera olika gruppträningssalar, utan att kännas för stort och opersonligt. Fräsch och nytt. Duscharna och bastun var också nya och ”high tek”.

Först blev det SatsCykling, jag hade ingen aning om att det var ett så kort pass, bara 30 minuter och höll igen mer i början än jag hade gjort om jag inte trott att passet var 55 min.
Spinning är helt okej, men jävlar vad ont det gör i rumpan (könet!) efter en stund. Riktigt ont.
Tid: 25 min
Maxpuls: 170
Snittpuls: 149
Kaloriförbrukning: 206

Sen passade jag på att köra SatsCore också. Ibörjan när det skulle balanseras på ett ben fick jag bara stå på min frika fot, måste set roligt ut för dem bakom mig, när jag aldrig bytte sida utan bara fortsatte nöta på samma fot. Passet var bra, förhoppningsvis har jag lite träningsvärk imorgon.
Tid: 30 min
Maxpuls: 149
Snittpuls: 107
Kaloriförbrukning: 132

För att avsluta dte hela grandiost fick dte bli lite motionscykel framför tv:n. Dessvärre så blev det strax nyheterna på tv:n framför mig och på den andra närmast mig växlade det till kulturnyheterna. Jag hade tänkt nöta en timme, men efter 40 minuter var jag så sjukt uttråkad, så jag slutade. Spenderade lite extra tid med att basta istället..

Tid: 40 min
Sträcka: 15,38 km
Maxpuls: 159
Snittpuls: 141
Kaloriförbrukning: 357

Alltså, totalt 95 min och 695 kcal brända. Bra gjort!

En aktiv dag.

Ja, idag är det mycket på gång.
Jag ska jobba på eftermiddagen och innan dess tänkte jag hinna åka upp till stallet och fixa, så jag inte behöver stressa dit efter jobbet.

Min plan är att träna efter jobbet och kanske för första gången testa på spinning.
Eventuellt blir det SatsCykling halv sex i Hornstull.
Om jag inte hinner kanske jag bara sticker till närmaste Sats och kör styrka och lite cykel.

Är det någon som kört Shape/Muskel som vet om det är många saker man gör stående/mycket belastande för fötterna? För de är annars ett pass jag skulle kunna tänka mig. Som sagt, så länge dte inte är en massa hopp eller upp och ner på en step-bräda så är det okj, men ska man belasta foten mycket så funkar dte inte. Någon som har testat nyligen och vet?

Kvällen är än så länge som ett oskrivet blad, vilket känns skönt.
Det kan bli vad som helst, men jag ska upp tidigt imorgon, så någon utgång blir det nog inte.

Nu – stallet!

Dagens tacksamhet:

• Jag är tacksam över att jag har fått en diagnos för foten och förhoppningsvis inte kommer göra det hela värre, utan snarare tvärtom.
• Jag är tacksam över att ha fått ro att plugga.
• Jag är tacksam över tiden jaghade med min syster och sen även med min mamma.
• Jag är tacksam över att jag känne rmig oerhört trött och redo för sängen.
• Jag är tacksam över att jag ska jobba imorgon också. Jag ser fram emot det!

Godnatt fina fina bloggen!

Dagens middag:

Mamma och syster stannade på middag ochjag fixade en varm kyckling och quinoa sallad. Jag älskat matiga sallader och de får gärna var avarma. Bara genom att koka quinoa i lite hönsbuljong för att få smak och sedan ha i den direkt i salladen, så salalden bli ljummen, gör den så mycket godare. Samma med kycklingen. Först lite marinad av soya och kryddor. Sen steka och sen i med allt i salladen. Mums!

Mamma gjorde en currysås till och jag ha aldrig sett någon göra en currysås så krångligt! Haha, hon använde olja, curry, alla möjliga andra kryddor, fraiche, vatten, ägg och jag vet inte vad. Till slut blev den jättegod men hon beklagade sig en hel del över sin sås.
Till det had evi lite keso och pesto också.

Dock så kom vi till ett lite överätarproblem unde rmiddagen. Av någon anledning så triggas mitt ätande väldigt mycket av att antingen vara hemma hos min mamma eller genom att äta med henne och min syster. De gamla vanorna komemr smygande tillbaka. och när mamma ställde fram brie osten och keen hon köpt till, som efterrätt, så var det flera av mina ”sunda nycklar” som inte efterföljdes. Det är helt okej att jag åt för mycket, att jag ignorerade mättnadskänslan och att jag inte slutade fastän jag sa åt mig själv. Sånt händer. Men det är inte så roligt. Jag måste träna mer på att fortsätta hålla mina nya vanor, även med personer som triggar ätande. Varför triggar just dem mitt ätande?

Min mamma har nog alltid handlat mycket om mat. Mat för att mysa, för att trösta, för att fira osv. Det skaa var gott och mycket. Min mamma skyl är alltid full! Det är ingen tillfällighet att mamma har två frysar, en sval och en kyl, hemma och att hennes kök är enormt.

Med min syster har det alltid funnits någon sorts tävlan kring mat. Vem som får den största biten, vem som tar det sista, vem som får ditten och datten. Det sitter lite kvar, man måste skynda sig att äta upp, man måste se till att den andra inte får mer (millimeter-rättvisa)om det finns olika portioner upplagda så måste man skynda sig att ta den största osv.

Det jag måste fundera på är; hur bryter jag de vanorna/känslorna?

Dagens träning:

Varför välja när man kan göra både och?
Först åkte jag till gymmet, hoppade upp på en cykel och cyklade på i friskt tempo tills dess att min syster befann sig på plats.

Ser ni vad jag svettas när jag cyklar?
Svettas bör man, annars dör man.

Tid: 55 min
Sträcka: 19 km
Maxpuls: 180
Snittpuls: 158
Kaloriförbrukning: 592

När min syster kommit åkte vi till simhallen och simmade en sväng.
Perfekt kombination! Jag var mest stolt över min snygga väska i omklädnings- rummet och eftersom syrran inte får äta frukt, hade jag tagit med en burk med björnbär åt henne att äta efteråt. Hur gullig är jag inte? Jag mätte ingen sträcka utan simmade bara på i 35 minuter. Det kändes väldigt kort och lite efetr min 85 minuters vända i måndags. Man kanske kan vänja sig?
Tid: 35 min

En bra träningsdag!

Beslutsångest..

Jag ska träna idag, men jag vet inte riktigt vad.
Jag hatar att ha ont i foten och behöva begränsa min träning till sånt jag inte tycker är särskilt roligt. Stackars mig.
Valet står mellan att simma igen (så tråkigt!) eller att åka till gymmet och köra antingen styrka + cykel (inte sugen att köra styrka) , eller ett långpass på cykel. (Långtråkigt, menjag kan lyssna på musik/läsa och ont i rumpan)

Hjälp mig!?