Så, då är vecka 3 över.
En vecka då jag mestadels befann mig i ett annat land, med andra rutiner och ”SEMESTER” stämplat i pannan.
Så hur har det gått då?
Helt okej tycker jag.
Inte för att jag förväntar mig något enormt viktras imorgon, men det gör för en gång skull inte så mycket.
För när jag tänker på de här dagarna i Polen och jämför med hur det skulle varit för bara ett år sedan. Då skulle jag ha tänkt att nu är det semester och då spelar det ändå ingen roll.
Den här veckan har jag visserligen unnat mig saker och inte varit besatt i att äta ”rätt” och träna mycket.
Men jag har ändå tänkt och inte släppt tyglarna lösa.
Lite koll och lite frihet.
När jag tänker på den här resan kommer jag inte tänka ”Åh, om jag bara hade fått äta mer godis/efterrätter/söta drinkar/whatsoever”. Den tanken kommer inte ens komma till mig. För det var ingen egentlig uppoffring att strunta i efterrätterna, eller att dricka mer vatten än vad jag skulle gjort annars. Det var helt okej.
Jag åt popcorn till en biofilm, det var jättegott!
Jag åt några godisbitar till en annan och det var också jättegott, även om det kanske bara var 50 gram, så kändes det så lyxigt att ha en liten påse med utvalda bitar. Det var lyx. Det var inte ”Jag vill ha mer godis!” och sura miner. Nej det var härligt och gott och lagom.
Sen har det varit svårt att sluta äta när maten har varit så himla god och jag vet att jag redan är mätt.
Det har också varit svårt att äta bra mat då vi har ätit ute varje luch och middag.
Men, jag har lämnat mat (halleluja!) och något jag är väldigt stolt över är att när jag och killen beställde in en kombo sushi med 28 bitar, så åt jag bara 11 och var nöjd sedan.
Jag hade nog kunnat äta 20, utan problem.
Sen är jag stolt över att jag fick till två tränigspass i Polen, vilket ger fyra dagar med träning den här veckan.
Vecka tre resulterade i 5 timmar och 38 minuters motion.
Detta trots att jag var bortrest, hurra!
Inför vägnngen imorgon så har jag ingen aning.
Det ska bli spännande att se. Men som jag skrev tidigare, det är inte det viktigaste den här veckan,d et viktigaste är att det känns som om jag har klarat av en utmaning.