Utvärdering av vecka 52 (v.32)

Den här veckan har känts relativt bra. Men jag längtar så oerhört mycket efter mitt Stockholm, min lägenhet, mina vänner, mitt gym att dagarna här mest blir långa. Jag är dessutom oförklarligt trött hela tiden. Jag har börjat med min medicin för Hypotyreosen som jag har, jag fick ta en paus med den under sommaren, då min lever mådde sådär. Då, när jag åt den i våras, fick jag precis samma problem. Vi får se hur jag gör med det, kanske har det inte med varandra att göra.

Träningen har ju gått oväntat bra, 6 timmar, enbart cykling fördelat på fyra dagar. Helt klart godkänt.

Måndag: Cykling 6 mil, 3 h 20 min

Tisdag: VILA

Onsdag: Cykling 48 min, 18 km, Cykling 30 min, 12 km

Torsdag: Cykling 30 min, 7,3 km

Fredag: VILA

Lördag: VILA

Söndag: Cykling 58 min, 18,1 km

Jag har lite funderingar kring mina vägningar då jag just nu inte känner att jag har de verktyg jag skulle vilja ha för att underlätta för mig själv. Jag saknar rutiner, fokus och träningen här ute helt enkelt. Uppmärksamma läsare märkte nog att jag inte redovisade någon vikt förra veckan. Jag känner att jag helst vill komma igång ordentligt och vara i gängorna helt och hållet innan jag ställer mig på det där vågskrället. Då kan jag bättre ta resultatet och känna att det mindre ångestladdat. Jag har inte bestämt mig än. Men om vägningen imorgon uteblir så beror det helt enkelt på det. Jag kommer dock jobba stenhårt för att nästa vägning, om den så blir imorgon eller om två veckor, ska bli en positiv överraskning. Jag behöver lite positiva överraskningar för att kicka igång ordentligt. Däremot skulle ett plus vara en aning förödande för tron på mig själv just nu.

Förövrigt kan jag meddela att jag idag stod emot dessa efterrätter, fast det var inte helt lätt. Men med tanke på kuvertet med trisslotter från min födelsedag och dagarna efter, som Sara förmodligen får imorgon, så får det helt enkelt vänta. Det var helt klart värt att avstå, såhär i efterhand.

P.S. Håll extra utkik imorgon, då kommer en rolig tävling dyka upp på bloggen!

Cykling = fantastiskt beslut.

(Svettig och glad efter cyklingen)

Jag hade en fruktansvärt tråkig och hängig förmiddag/lunch. Jag hade ingen lust att göra någonting. Jag hade absolut noll energi. Att träna stod på mitt mentala schema, men det fanns inte mycket lust till det heller.

Men så bytte jag bara om, satte på mig grejerna, spenderade ännu en timme med att göra ingenting innan jag tillslut hoppade upp på cykeln. Jag hatar att åka samma väg flera gånge rom jag inte har ett ärende till en specifik plats, så idag cyklade jag en helt annan väg. Tyvärr innebar den vägen en hel del grusväg. Tempot blev en aning lägre och cykeln en hel del ostadigare.

En god idé vaknade ganska snabbt, att besöka en av mina bästa killkompisar här utifrån som jag visste skulle spendera dagen på sin familjs bondgård. Vem som helst älskar väl små kalvar med fuktiga mular och långa tungor? Är så ledsen över att jag inte hade kameran med. För efter en mil var jag framme och min kompis var i full färd med att mjölka korna och mata kalvarna. Kalvarna stal givetvis en stor bit av mitt hjärta och jag blev nersmetad av slemmigt kalvsaliv när de små undersökte mina armar grundligt med munnen.

Jag fick en jätterolig guidning i ladugården och alla som inte varit och kikat på Sveriges mjölkproduktion, borde verkligen åka ut på studiebesök. Mjölkproduktion är fascinerande!

Vägen hem var lite kortare, knappt 8 km och på en bättre väg, så det gick en aning snabbare. Men en aning snabbare blir det helt klart med sällskap.

Tid: 52 min
Sträcka 18,1 km
2:51 min/km
Hastighet: 21 km/h
Maxpuls: 173
Snittpuls: 155
Kaloriförbrukning: 545

Och den bästa lärdomen av allt: Det blir ALLTID mycket bättre efteråt och för det mesta så är det väldigt roligt när man väl sätter igång.

En hel dag har slösats bort..

..med känslan av att allt är tråkigt och att tiden bara rinner iväg. (Känner ni igen känslan?)

Men nu måste jag göra något så jag tvingar mig upp på cyklen och cyklar en sväng, om det så bara blir 30 minuter så är det bättre än inget.

En fin kväll.

Svettigt trädgårdsjobb.

Jag och syrran laddar inför krattandet med helt olika outfits. Jag i heltäckande kläder, för att slippa bli skitig. Syrran i min gamla baddräkt, för att få lite färg.

Med den här taktiken blev man snabbt rätt svettig. Efter att hela gården och all jord var krattad, så övergick vi till att måla. Ibland glöms vardagsmotionen bort bland allt tjat om träning hit och dit. Det viktigaste är ju faktiskt att vi rör på oss och använder våra kroppar, mer än vi sitter på rumpan. Idag har min kropp fått vara väldigt aktiv. Men jag har ingen träning att registrera på funbeat.

En mycket bra dag. Och nu är jag väldigt väldigt trött.

Motionscykel med datorplats?

Jag är verkligen trött på allt stillasittande surfande/pluggande/datoriserande. För mig vore den optimala uppfinningen, en motionscykel med datorplats istället för styre. För jag håller på en hel del med datorn, oavsett hur jag vänder och vrider på det. Har googlat och har för mig att jag har sett något liknande för något år sedan, men kunde inte hitta det nu.

Man kanske kan fixa en själv? (Eller ”uppfinna” en cykel med kontorsplats? )

Dagens frukost:

Löfte:

Just nu är maten mitt största problem. Jag får ingen ordning på mängden. Så för att göra det lite enklare för mig inför jag nu officiellt en-portions-regeln. Det är helt enkelt så att jag tar en portion och sen får det räcka.

Om jag fortfarande är hungrig 30 minuter efter att jag ätit upp min portion, då först får jag göra något åt saken. Men då gäller det hungrig och inte bara ”inte mätt”.

”Jag ska äta tills dess jag inte är hungrig längre, inte tills dess jag är proppmätt.”

Idag blev det en portion grekisk sallad till lunch. Något av en favorit i repris..

Colting-pannkakor.

Det var före sommaren jag läste om Colting-pannkakorna hos Karin.

Men det var först igår jag faktiskt kom ihåg att jag var sugen på att testa.

Colting-pannkakor.
5 ägg, 1 banan och 2 msk jordnötssmör är smetreceptet. Helt fantastiskt för alla som inte tål vete och mjöl, men ändå vill äta pannkakor. (Syrran, du måste testa!)

Mina pannkakor blev oväntat goda och såg ut som riktiga pannkakor. De var dock godast när de inte var för hårt stekta.

Årets trendigaste träningsform: ”Cykla med häst”

Ja, den hittar ni inte på era vanliga gym, skulle jag kunna slå vad om.

Vad är då fördelen med denna nya, superheta träningsform? Jo, förutom fördelen av att din kondition tränas när du cyklar, så får även musklerna tränas när du ska försöka släpa med dig 700 kg häst, som helst vill springa en aning långsammare än du tänkt dig och dessutom gärna envisas med att springa in i din cykel. Det gör att du måste hålla din högerarm sträckt rakt ut åt sidan, för att undvika en krach. En annan positiv effekt utav den här träningsformen är att det inte går atts akta ne ri uppförsbackarna, för om hästen börjar skritta, så får du aldrig igång den igen.

Träningsformen passar alla i familjen, alla kan följa med! I vilket fall som helst kan man behöva hjälp av en pådrivare bakifrån. Hela familjen blir aktiv på köpet!

Så, var trendig och bli vältränad på köpet. Ta med en häst på släp och bege dig ut med racern. Lycka till!

För mig blev det alltså 30 minuters cykel med min kära häst. Min sambo fick cykla bakom och driva på. Tempot var inte i närheten utav gårdagens, mest som en rask promenad rent pulsmässigt. Men kul! Och väldigt nyttigt för hästen som flåsade rätt rejält när vi kom hem igen.

Vad ska jag träna idag?

Efter en tallrik havregrynsgröt i magen så känner jag mig taggad till tusen. Problemet är att jag inte kan bestämma mig för vad jag ska träna. Yoga? Cykling? Styrketräning? Promenad? Cirkelpass? Zumba? (Har en dvd, har dock aldrig testat live. Kan ju bli intressant..)

Yoga i Grekland, här hemma blir det förmodligen inte lika vacker omgivning..

Konvent-hysteri.

För några månader sedan var det fullkomlig konvent-hysteri på mer eller mindre alla bloggar som jag läser. Höstens alla konvent bokades och skrevs om på bloggarna.

Själv har jag inte haft tid och ro att sätta mig ner och faktiskt kika på vilka konvent som jag skulle vilja gå på och vilka jag struntar i. Med undantag för att jag faktiskt spontant har bokat en plats på The convention i Göteborg i november. Jag är sugen på något mer konvent under hösten, att ha en träningshelg atts e fram emot är perfekt när kvällarna blir mörkare och det börjar bli kallare. Men vilket/vilka det vet jag inte än.

Ska ni gå på några konvent under hösten/vintern?

Vad hände med AugustiUtmaningen?

Det är flera som har frågat vad som hände med den inplanerade AugustiUtmaningen. Det gör jag också!

Jag hade ju tid på mig att fixa den och så helt plötsligt åkte vi iväg på fjällvandring och jag hann helt enkelt inte fixa ihop någon utmaning. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för detta, men har redan börjat pilla på en septemberutmaning. Bättre sent än aldrig!

Det här var inte värt en trisslott.

Jag åt sådana här istället:

(Det gäller att ha bestämt sig innan, så har man inget beslut att ta när man redan är sugen.)

Kanske älskar jag cykling redan?

Så var inte känslan de första minuterna på dagens cykeltur. Men jag har lärt mig hur jag fungerar, jag måste få hålla ett lite lugnare tempo i början, innan jag är ordentligt varm, så att jag får jobba upp pulsen innan jag börjar trycka på. Så fort pulsen kommit upp och kroppen känns varm, då känns allt tio gånger lättare och roligare. Idag hade vi en kraftig motvind och i början var jag mycket upprörd. Jävla skitvind och jävla skitcykel, tänkte jag.

Sen kom jag igång och jag märkte inte motvinden lika mycket. Jag satte fokus på varje liten backe och hade ett mantra i mitt huvud som rullade runt runt runt. ”Jag är stark. Jag är snabb. Det går lätt.” Om och om igen i takt med mina ben som pendlade runt runt. Tänk vad mycket inställningen gör, för jag kände mig helt plötsligt både stark och snabb och det gick oväntat lätt..

Många klagar på min gamla cykel, och visst funderar (tankarna blir mer och mer aktuella) även jag på att skaffa något som rullar och som inte gnisslar i nerförsbackarna. Men min cykel är tametusan rätt okej ändå, som jag far fram med den.

Vi kom fram till födelsedagsmiddagen 48 minuter senare, rätt ordentligt svettiga.

Tid: 48 min
Sträcka: 18 km
Tempo: 2:40 min/km
Hastighet: 22.5 km/h
Maxpuls: 182, 90%
Snittpuls: 151, 74%
Kaloriförbrukning: 558

Vi åt en god middag under tiden mörkret föll och min sambo som fått punka bara några hundra meter innan vi kom fram, fick löfte om att låna sin pappas hybrid på väg hem. Herregud, jag insåg att jag skulle få trycka på ordentligt, båda för att tävla mot mörkret och min sambos en aning mer lättcyklade cykel.

Vi tog den kortare vägen hem, som knappt har några backar. Skönt att slippa uppförsbackarna, men jobbigt att inte få några nerförsbackar att vila benen i. Nu var det bara att trycka på, hela tiden. Mitt baklyse har givit upp och sambon fick därför ha bakpositionen. Jag insåg två saker; jag trivs mycket bättre att bli jagad än att jaga. Jag vet att jag funkar så när jag springer också. Kommer någon om mig, så ”dör jag” men ligger jag först så orkar jag hålla tempot en aning högre. Samma sak på hemväg. Det andra jag insåg var att det är roligt att cykla. Riktigt roligt! Jag kände mig stark och snabb och det gick lätt.

Mörkret var tätt när vi kom hem en halvtimme senare, men jag kände mig rusig och glad. Vilket tempo vi haft!

Tid: 30 min
Sträcka: 12 km
Tempo: 2:30 min/km
Hastighet: 24 km/h
Maxpuls: 185, 91%
Snittpuls: 154, 76%
Kaloriförbrukning: 368