Vägningarna är igång igen.

Byt adress hit!

 

.
Klicka på bilden ovan för att lägga till
ÄtaTränaKämpa på Bloglovin och se nya inlägg direkt.

Fortfarande ny adress..

Oj, nu har ni nog hamnat fel!
Jag såg precis att flera nya läsare har hittat till bloggen och lagt till den på bloglovin. Men då missar ni ju allt roligt, för jag bloggar ju numera på http://atatranakampa.shapemeup.se. Samma blogg, bara ny adress alltså. Hittar ni det här inlägget via en länk, er rss-läsare eller bloglovin, så har ni alltså fel adress sparad. Gör om, gör rätt!

Så, har du en gammal bloglovinprenumeration på den här adressen? Ändra hit!

Nämen, hallå!

Oj, nu har ni nog hamnat fel!
Jag såg precis att flera nya läsare har hittat till bloggen och lagt till den på bloglovin. Men då missar ni ju allt roligt, för jag bloggar ju numera på http://atatranakampa.shapemeup.se. Samma blogg, bara ny adress alltså. Hittar ni det här inlägget via en länk, er rss-läsare eller bloglovin, så har ni alltså fel adress sparad. Gör om, gör rätt!

Så, har du en gammal bloglovinprenumeration på den här adressen? Ändra hit!

Vägning, vecka 60

Resultatet utav veckans vägning hittar du här.

Har du en gammal bloglovinprenumeration på den här adressen? Ändra hit!

Vägning, vecka 59.

Resultatet utav veckans vägning hittar du här.

Har du en gammal bloglovinprenumeration på den här adressen? Ändra hit!

6-veckors Utmaningen

6-veckors utmaningen är nu presenterad här, på nya adressen!

Bloggen är flyttad!

Det är fortfarande många av er som inte har ändrat bokmärken, länkar, bloglovin-prenumeration till nya adressen utan kikar in här dagligen.

Jag saknar er och vill ha er på nya bloggen ju.

http://atatranakampa.shapemeup.se

Här ändrar ni prenumerationen, så att ni inte missar några inlägg:

Här här här, bor jag nu!

Vägning vecka 56 (v.36)

Läs här hur det gick i veckans vägning.

Nya tider, ny adress. Flyttkort.

Kära bloggläsare:
vänner, inspiratörer, påhejare, kloka bollplank, trygga stöd och fina medmännisor. Ni kanske minns att jag i början av sommaren svamlade oroligt om att flytta bloggen. Min fråga till er då var, hänger ni med?

Jag är väldigt dålig på förändringar, jag är lite lätt konservativ med saker runtomkring mig. Det är nog ingen slump att jag har  bott i samma lägenhet sen jag flyttade till Stockholm, till exempel. Jag är väldigt rädd för att saker och ting ska bli sämre, av en förändring. Ganska osympatiskt kanske. Men jag försöker att utmana den där begränsande rädslan för förändring. Så när Shapemeup kontaktade mig och frågade om jag ville börja blogga där, tog jag beslutet att testa. Why not?

Så, nu är det alltså dags för en stor förändring för den här bloggen. Eller, stor och stor. Det är dags för en flytt. Jag är fortfarande jag. ÄtaTränaKämpa finns där för mig och för er när det går bra, när det är tungt och allt mittimellan. Så, jag hoppas att ni hoppar på tåget och hänger med mig när jag flyttar in i min nya blogg. Ny adress, samma möbler.

http://atatranakampa.shapemeup.se

Uppdatera gärna era länkar så att de hänvisar dit och för att inte missa nya inlägg, lägg till även den nya adressen på Bloglovin.

Vi ses där!

Middag på East.

Lite edamame-bönor som förrätt.

Jag gillar East. Igår var jag där med lillasyster, mamma och mormor. Min mormor har alzheimers och säger ibland de mest roliga saker. Igår kom jag tio minuter före och gick in restaurangen och satte mig vid vårt bord. Mamma och lillasyster visste jag skulle bli sena och jag satt och funderade på var mormor kunde vara. Jag bad vår servitris att säga till killen som tar emot gäster och visar dem till sina bord att om det kom in en lite förvirrad äldre dam, så skulle hon till mig, men jag orkade inte gå runt och leta efter henne. Jag kom ju precis från mitt benpass. Men jag blev ändå lite orolig, mormor brukar vara i tid om det inte är så att hon helt och hållet glömt bort att vi ska ses eller har somnat.

När min syster och mamma dök upp, hade de mormor i släptåg med ett vinglas i handen. För mormor hade minsann suttit ute på uteserveringen och druckit vin och rökt. Dessutom hade hon sette mig gå in i restaurangen och tänkt ”Det där ser verkligen ut som Ella.” Haha. Söta mormor! Mormor som förövrigt säger ”Jag åt så mycket imorse” som förklaring till att hon börjar bli nöjd, när hon redan ätit en 10-15 sushibitar. Till Lina, som jobbar med mormor säger hon tydligen att hon inte alls tycker om sushi. Det är lite olika från dag till dag det där.

Vi hade en jättetrevlig middag och sushin var väldigt god. jag älskar när man är flera och kan beställa in lite olika sushi och dela på den. Vi beställde in några olika makis och njöt stort.

De tre finalisterna i tävlingen: The story of my Löparsko!

”Jag har alltid trott att jag inte är någon riktig spring-tjej, jag blev alltid så trött och så fick jag ont i mina knän. Redan efter 5-10 minuter tänkte jag bara på hur jobbigt det var och hur ont det gjorde. Men så en dag bestämde jag mig för att köpa ett par bra löparskor. Sagt och gjort. Premiär rundan blev succé, helt plötsligt var det inte alls lika jobbigt. Mina knän började inte trassla och det gjorde inte ont. Det var plötsligt kul och det kändes som om att jag skulle kunna springa hur långt som helst. Mina skor har gett mig löparglädje!” /Matilda

”Mina första trevande steg, som ett litet barns steg när hon ska lära sig gå – att våga släppa taget om det hon håller i och ge sig iväg. Så kändes det den där morgonen när jag och mina första löparskor skulle ge oss ut i skogen. Att våga släppa taget är ett av stegen i livet, efter det kommer det nya utmaningar. Jag tog de där första stegen, men än finns det mål kvar att nå – att springa bättre, snabbare och längre. Att börja älska att springa. Att våga springa är för mig en lycka.” /Evelina

”Jag är stark. Pulsen trummar rytmiskt i bröstet. Lätta steg, lätta fötter. Fokus. Kroppen är med mig, ökar tempot när jag ber den.  Motvinden drar i håret och i kläderna, men kan inte stoppa mig. I skogen är det alldeles tyst. Bara ljudet av min andhämtning och mina skor som studsar mot grusvägen. Nästan meditativt, problem och oro rinner av mig i takt med att marken susar förbi. Bara en tanke: Jag är snabb, jag är stark. Svetten i pannan, hjärtat bankar hårt, varma muskler. Kroppen och jag är ett, odödliga. Runners high.” /Micke

Stort grattis till er tre, och tack för alla inspirerande små berättelser som lämnades in som bidrag till tävlingen!

Jordnötssmörsdieten?

Bild lånad från Fitnessguru

Av de 210 (!!) bloggar som jag följer, är Fitnessguru en av dem. Jag läser inte så många bloggar om träning skrivna av killar (kanske 10-15 stycken) i jämförelse hur många jag läser skrivna av tjejer, varför? Jag vet inte, kanske för att jag inte har hittat så många som jag tycker kombinerar det jag vill ha i en träningsblogg? Kanske för att många killbloggar är rena ”byggarbloggar” och det är inte riktigt mitt huvudintresse. Kanske för att ett flertal av bloggarna överlag är skrivna av tjejer och många av dem har jag även träffat? (Här finns det utrymme för förbättring, har ni några bra träningsbloggar skrivna utav killar, tipsa mig mer än gärna!)

Nåja, men en av de ”kill”bloggarna som jag läst ett bra tag skrivs alltså av Sid, som i mina ögon är kunnig inom sitt gebit och har  vettiga åsikter, samt har en fysik som skvallrar om att han nog inte är helt ute och cyklar. Idag när jag surfade runt lite på hans nya sida Fitnessguru (värsta reklaminlägget!), som jag förövrigt gillar vid första ögonkastet, hittar jag Sids egna diet, Jordnötssmörsdieten.

Jag är lite fascinerad av alla dessa märkliga dieter som finns, framförallt de som är mer extrema och inte gjorda för att leva på för alltid. I en värld där man ska bygga sig stor, men deffa ner sig inför tävling, så sätts ju rätt extrema dieter in den sista tiden före tävling. Som jag har förstått så är JS-dieten en sådan typ av diet. Man ska tappa fett, men inte muskler och i den här dieten äter man bara jordnötssmör och proteinpulver, enbart, 6 dagar i veckan.

Jag blir frestad att testa, inte så mycket för själv viktnedgången, utan mer för att känna hur det känns att äta så oerhört enformigt och hur det känns i kroppen. Vad händer egentligen med en kropp som får i sig xxx gram jordnötssmör och xxx gram proteinpulver om dagen? Dieten är ingen direkt lågkaloridiet, då jordnötssmör är väldigt energitätt.

En annan blogg jag läst ett bra tag är Seth Ronlands. Också en man som sticker ut hakan med kloka och vettiga åsikter och som samtidigt har en träningsfilosofi som jag verkligen inspireras av. Gemensamt för båda dessa är att de jobbar som PT, Seth driver ett eget gym i Ystad och Sid håller till på välkända DeltaGym och båda redovisar fina resultat hos sina klienter på sina bloggar. Väldigt inspirerande läsning!

Seth är en förespråkare av en annan typ av diet. Periodisk Fasta. För honom tycks det inte bara vara en diet dock, utan en livsstil. Det finns flera varianter av periodisk fasta, men vanligast verkar vara att fördela sitt dagliga matintag på en lucka motsvarande 6-8 timmar, och fasta resten av dygnets timmar. Det viktigaste är att se till att få i sig mat efter styrkepasset. Exempelvis, äter man sitt första mål mat klockan 12, så äter man det sista klockan 18-20, beroende på hur lång ät-tid man har. Det finns en debatt pågående, på många bloggar och forum, kring behovet av mat var tredje timme. Min sambo, som aldrig haft några viktproblem, kan lätt gå utan mat en hel dag för att sedan äta på kvällen, likaväl som han kan äta mer regelbundet. Själv är jag något ”hjärntvättad” av tänket att kroppen behöver ständig ny energi för att fungera. Men jag är också kritisk till tankesättet.

Jag har fastat en hel vecka för snart tre år sedan på ett hälsocenter i Thailand. Det var en mycket intressant vecka. Jag gjorde det under väldigt strikta och kontrollerade former och skulle inte fasta en hel vecka helt själv. Men det jag lärde mig var att jag inte dör utan att få stoppa i mig något att äta var tredje timme. Jag har läst en hel del om just periodisk fasta och det är samma sak där, det vore roligt att testa för att se hur kroppen skulle reagera. Enligt Seth, finns det många hälsomässiga fördelar med dieten.

Mat, kost och träning har så många olika förespråkare. Vissa följer strömmen och andra, går en aning emot den. Jag tycker att det är fascinerande att tänka lite utanför boxen. Vissa grejer känner jag direkt, inte är något för mig, eller går emot min egen filosofi. Andra saker väcker intresse och nyfikenhet. Jag måste inte testa allt bara för att jag är nyfiken, men det är intressant med personer som brinner för något och läsa om deras filosofi.

Men det är väl så när man har ett stort intresse, nyfikenheten leder en framåt, mot nya erfarenheter och kunskaper.

47 km, 850 minuter och 8500 kalorier senare.

Det är kanske så man lättast sammanfattar de senaste dagarna upe i Jämtlandsfjällen, rent statistiskt.

Vi var nio stycken som tillsammans tog oss 47 kilometer. Vi har ätit och ätit och ätit, mellan de mer eller mindre ansträngande delarna utav vår rutt. Ibland var det bara upp och ibland ner. Ibland var det stenigt och snubbligt och ibland gick vi på utlagda plana brädor. Ibland var myggen nära, ibland tog vinden och solen dem med sig långt bort. Ibland samtalade vi, ibland var vi tysta.

Det var en väldigt fin resa. Väldigt fin.

Jag älskar det här..

Vi har åkt upp till Storulvån och gått en timme. Nu har vi ätit middag, tältat och sitter ner och bara njuter.

Jag älskar det här och jag älskar känslan av frihet.
Kroppen är glad över att få jobba, själen likaså.
Jag kommer må så bra när jag kommer hem.

Idag smygstartar vi..