Utvärdering av vecka 49 (v. 29)

Så, man kan säga att dte här var veckan då jag försiktigt började fokusera igen. Jag säger försiktigt, för även om det gått överlag väldigt bra, så har jag inte fått till träningen än. Jag vill till mitt SATS, nu.

Maten har överlag gått bra, men det blev lite godis och glass igår efter kräftorna (som förövrigt var jättegoda – några av dem och jätteäckliga – några av dem) och idag blev dte en glass istället för middag. Inte så bra och inte så likt mig. Men, överlag den här veckan har jag skött mig. Idag var jag en snabbis till Stockholm för att hämta lite grejer i lägenheten och för att hämta två små kattungar som har flyttat in hos min mamma. De är ljuvliga!

Då, väl i stan, känd ejag hur mycket jag längtar dit. Tillbaka till Stockholm, mina rutiner, min vardag. jag längtar efter att skolan ska starta, att jag ska kunna träna som vanligt igen och att livet ska bli lite mer uppordnat igen. Det är skönt att ha två hem och att älska platserna lika mycket, men på olika sätt.

Nästa vecka ser jag fram emot, varför? Jo, för att den bjuder på tre dagars fjällvandring. Imorgon styr vi kosan mot jämtlandstriangeln och sen går vi i tre dagar och kommer förmodligen hem på fredag. Efter min fjällvandring i Sarek sommaren 2008, så har jag längtat efter att åka upp och vandra igen. Jag tror kroppen kommer må väldigt bra av det också.

Så, imorgon blir det vägning och mätning som vanligt och sen blir det full fart norrut. Så rooligt!

P.S. Det skulle blivit fallskärmshopp idag, men det är framskjutet till 4/8, pga det dåliga vädret. Dagen innan min 26:årsdag, herregud.

Alternativ träning:

Dra ett lass med hö i en sulky med sin sambo sittandes ovanpå och högljutt smacka. Det är svettigt och kul. Grannarna tittade fundersamt..

Ta vara på nuet.

Det behöver inte vara så mycket krångligare än en picnic på klipporna vid havet. Jag blir varm bara jag tänker på gårdagskvällen. Solen, havet, maten men främst sällskapet.

NU..

..vaknade träningsabstinesen och viljan att pumpa endorfiner i kroppen. Som jag har saknat den känslan.

Jag längtar till imorgon då jag ska träna något, vad som helst. Fina fina kropp, jag visste väl att det var bäst att vänta in träningsglädjen. Krigaren är vaken!

Längtar eter dne svettiga härliga känslan. Både under och efter passet.

Delmålskläder.

Så, då har vi tre nya klädesplagg att komma i. De som sitter tajtast är de gröna jeansen, som inte går att dra hela vägen upp ens. De rosa byxorna, ska ju egentligen sitta lite löst kring låren också, så det räcker inte bara med att jag kommer i dem.

Ni kanske undrar, vad hände med delmålsklänningen? Tyvärr sprack dragkedjan och förrän jag har lagat den, får vi vänta med bilder på mig i den. Tills dess gäller det att komma i de här kläderna. Jag kommer ta nya bilder om 2-4 veckor.

Hur ska jag lyckas?

Jag gillar inte termer som ”omstart”, jag tycker hela livet är en enda resa, ibland faller man och slår sig, ibland står man still, men man slutar ju aldrig med sin resa. Men man kan väl säga att jag har bestämt mig för att fokusera mer igen efter några veckors snubblande hit och dit.

Hur ska jag lyckas? Vad är mina verktyg för att kunna nå mitt mål?

• Jag fortsätter med mina veckoliga måndagsvägningar/mätningar/fotograferingar.
• Jag fokuserar på mindre portioner och att sluta äta när jag är nöjd och inte bli för mätt. Att våga lämna kvar mat på tallriken. Jag äter näringsrik och varierad kost.
• Jag tänker en extra gång innan jag stoppar något i munnen: är jag hungrig? Behöver min kropp det här?
• När jag känner mig sugen, så ska jag INTE äta. Då ska jag försöka känna vad det är för känsla jag egentligen känner. Är jag uttråkad? Ledsen? Trött? Arg? Vad kan jag göra istället för att äta, så att det ska kännas bättre?
• Jag ska ofta påminna mig själv om varför jag vill gå ner i vikt, jag har ägnat fyra tidigare inlägg om detta som jag ska läsa igenom så fort jag känner mig omotiverad.
• Jag ska vara noga med mat och sovtider. Äta på regelbundna tider och sova de timmar jag behöver på rätt tid och komma upp på morgonen i hyffsad tid.
• Jag ska vara så rörlig i vardagen som möjligt.
• Jag kommer träna, mycket och roligt. Jag ska mata träningsglädjen med nya utmaningar och våga testa nya, utmanande träningsformer. Jag ska fortsätta träna med min PT och när jag kommer tillbaka till Stockholm ska jag äntligen få återse mitt älskade SATS och träna som tidigare, fem dagar i veckan.
• Den här sista månaden på landet ska jag träna med min gamla PT och väcka liv i träningslusten igen. Det går att träna roliga saker, även om man har en fot som inte får springa. Just nu är min träningslust ganska låg och jag tänker inte tvinga mig själv att göra något jag älskar, en dag kommer jag vakna upp och bara längta.
• Jag kommer omge mig med sådant som ger mig motivation. Jag kommer plöjja igenom viktbloggarna här, jag kommer kolla på gamla avsnitt av Biggest Loser och andra program kring viktminskning.
• Jag kommer utvärdera varje vecka, som jag alltid gjort tidigare, på söndagen, för att se hur det har gått, hur det har känts och hur jag mår.
• Jag kommer uppdatera delmålslistan en aning och vara bättre på att verkligen ge mig själv belöning för varje nått delmål.
• Jag kommer blogga. Blogga när det går bra, när det känns jobbigt, när det går lekande lätt och när endorfinerna pumpar i kroppen. Jag ska spamma bloggen med inlägg om den här viktnedgången.
• Jag kommer försöka äta så naturligt som möjligt, mat som min kropp mår bra av. Försöka äta så lite av sånt som kroppen faktiskt inte mår så jättebra av. Konstiga kemiska tillsatser och sånt.
• Jag kommer lyssna på min kropp, på mig själv.
• Jag kommer jobba på att få huvudet att hänga med i förändringen. Hur? Jag vet inte riktigt än. Kanske blir det någon terapeut som får hjälpa mig.
• Jag ska inte dras med i ”på sommaren är det semester och fest jämt. Varje dag är en lördag.”
• Jag kommer ta kort på nya delmålskläder och uppdatera dem regelbundet.
• Jag ska älska mig själv hela tiden. I up’s and down’s. Jag ska älska min kropp, jag ska hylla den! Min kropp är mitt tempel, den ska vårdas och avgudas. Min kropp är fantastisk!
• Sist men inte minst: Jag ska ta stöd av alla underbara läsare som peppar, pushar, tröstar och ger mig så oerhört mycket kärlek och stöd, här på bloggen. Utan er hade den här resan varit mycket svårare.

Är ni med mig?

Inspiration!

Bloggen Fetma till Fitness har skrivit tre olika inlägg om ”Från fet till fit utan lös/slapp hud”. Här kan du läsa del 1, del 2 och del 3. Det jag tyckte var häftigast var att se de före och efterbilder hon lagt upp på personer om gått ner en hel del i vikt, de flesta genom mycket träning och flera små proteinrika mål. Någon frågad mig tidigare kring hur det blir med slapp hud efter en viktnedgång. Jag kan ju märka av en del på överarmarna, eftersom jag fått så mycket bristningar där, men personerna på de här bilderna är riktiga förebilder! Jag är övertygad om att träningen är nyckeln för att gå ner i vikt och få en fast kropp istället för att behöva bekymra sig om hud so inte hänger med.

Tiffany Forni och hennes blogg:

Sarah Bell

Så, vad finns det för ursäkter egentligen?

Kreativ lunch:

Idag bjöd min mamma in på god och välgörande grönsakssoppa till lunch med kreativa tillbehör.

Det är roligt med mamma, för så länge jag minns det så har hon alltid lagat mat som går lite utanför ramarna. Jag känner inte många som lagar en grönsakssoppa och serverar den med  stekt kyckling, stekt torsk, feta ost, kokta ägg och annat smått och gott. Men det gör alltså hon och lunchen var supergod. Man fick plocka i vad man ville ha i sin soppa och sen avnjuta den tillsammans med en klick fraiche. Gott!

Perfekt dessert efteråt med ett stort fruktfat. Jag blev dock sittandes med ett bigaråskaft i munnen, så jag fick annat att tänka på..

Tungan rätt i mun..

Idag vid lunchen blev jag utmanad av en kompis pojkvän att klara av att göra en knut på bigarå”skaftet” inne i munnen, med enbart tungan som hjälp. Inte kunde jag väl banga den utmaningen.

Det resulterade i att vi satt tre stycken runt bordet och gjorde mycket märkliga miner när vi försökte hålla tungan rätt i mun och få en liten knut på det lilla skaftet. Har ni inte testat? Gör det!

Det här kan vara årets märkligaste utmaning, men mamma sa att det var perfekt att göra när man känner sig sugen på något, för man får verkligen koncentrera sig för att få det att fungera. Om det gick? Jo, efter ett bra tag så slog jag en liten knut på den och blev sjukt glad.

(OBS. Det här inlägget kan hamna under kategorin ”Väldigt tveksamt blogginlägg”…)

Middag.

En finfin matdag.

Frukost och lunch.

Fruktsallad med a-fil och musli samt en keso/tomat smörgås. Good frukost.

Lunch, grekisk sallad, inte som i Grekland, men fortfarande fantastiskt!

Vägning vecka 49 (v. 29)

Vikt: 109,2 kg ( +4,2 kg) (sammanlagt – 23,8 kg)

BMI: 32,4 (-0,3)

Mage vid naveln: 94 cm ( +3 cm)
Midjemått: 90 cm ( +3 cm)
Höft: 105 cm ( +2 cm)
Höger lår: 62  cm ( +1 cm)
Höger arm: 36 cm ( +1 cm)
Under byst: 92 cm (  +3 cm)

Jahopp. Svart på vitt. Det kunde varit värre, men givetvis kunde det varit betydligt mycket bättre. Nu gäller det att bara blicka framåt och inte fokusera påhur dte kunde vara, utan på hur det kommer bli. Det är en jävla sicksack resa, den här viktresan.