Posts Tagged ‘viktminskning’

Vägning, vecka 29 ( v. 9).

mars 1, 2010

Vikt: 105,0 kg (-0,3 kg) (sammanlagt – 28,0 kg)


BMI:
32,4 (-0,1)

Mage vid naveln: 92 cm ( -0 cm)
Midjemått: 85 cm ( -1 cm)
Höft: 102 cm ( -0 cm)
Höger lår: 60  cm ( -0 cm)
Höger arm: 34 cm ( -0 cm)
Under byst: 89 cm (  -0 cm)

Tre hekto ner är bra mycket bättre än det plus jag nästan förväntade mig. Det går sakta nu, men det är helt okej så länge det går neråt. Känner mig jättenöjd och glad men förstår inte hur mitt midjemått kan minska vecka efter vecka? 85 fina små centimeters, är det inte helt sjukt?

Vägning, vecka 27 (v. 7).

februari 15, 2010

Vikt: 105,1 kg (-0,1 kg) (sammanlagt – 27,9 kg)


BMI:
32,4 (-0,1)

Mage vid naveln: 92 cm ( -0 cm)
Midjemått: 86 cm ( -2 cm)
Höft: 102 cm ( -1 cm)
Höger lår: 60  cm ( -1 cm)
Höger arm: 34 cm ( -1 cm)
Under byst: 89 cm (  -1 cm)

Imorse när jag vaknade och så mig själv i spegeln såg magen så himla liten ut.
Med mens och hela köret, så brukar det inte direkt vara första tanken när man ser sig själv i spegeln. Jag trodde inte på minus dne här veckan, kanske snarare ett litet plus. Så ett hekto ner får anses som helt godkänt.

Men måtten verkar ha fått fnatt! 2 cm minus i midjan?! Minus på alla andra mått förutom magen vid naveln. Helt otroligt!!

Ett halvårs förändring.

februari 12, 2010

Jag är egentligen några dagar för tidig.
Den 17:e augusti startade jag den här bloggen och tog ett nytag med min vikt. Det är alltså för sex månader sedan på onsdag.
Eftersom jag idag känner mig lite låg och grå tänkte jag att det här kunde muntra upp mitt dystra sinne. Idag är nämligen en sån dag då jag inte alls tycker att jag har gått ner i vikt, att jag inte alls har förändrats.
Men, när jag ser de här bilderna, får de nog tala för sig själv.

Till vänster, i färg, invägningen 17:e augusti 2009, 117,5 kg.
Till vänster, i svartvitt, vägningen 8:e februari, 105,2 kg.

Bild 73

Bild 72

Det är rätt häftigt ändå, hur kroppen kan förändras!

Vägning, vecka 26 (v. 6).

februari 8, 2010

Vikt: 105,2 kg (-0,5 kg) (sammanlagt – 27,8 kg)


BMI:
32,5 (-0,1)

Mage vid naveln: 92 cm ( -0 cm)
Midjemått: 88 cm ( -0 cm)
Höft: 103 cm ( -0 cm)
Höger lår: 61  cm ( -1 cm)
Höger arm: 35 cm ( -0 cm)
Under byst: 90 cm (  -0 cm)

Se där, det går neråt, sakta men säkert!

Idag var en sån där dag då jag kände mig tung och svullen och som om man har fullt med mat i magen fortfarande, efter gårdagens middag. Så jag trodde inte på minus när jag vägde mig. Och ändå så hade fem hekto haft vett att försvinna. Härligt! Nu börjar jag närma mig minus 30 kilo. Helt otroligt! Inte bara det, nu är det bara dryga fem kilo kvar till den magiska 100-kilos gränsen. Under 100 kg minns jag inte när jag var senast, någon gång i tidigar tonåren förmdoligen. Så lätt som jag är nu har jag inte varit i vuxen ålder. WOW!

Vägning, vecka 25, (v.5)

februari 2, 2010

Vikt: 105,7 kg (-0,6 kg) (sammanlagt – 27,3 kg)


BMI:
32,6 (-0,2)

Mage vid naveln: 92 cm ( -0 cm)
Midjemått: 88 cm ( -0 cm)
Höft: 103 cm ( -1 cm)
Höger lår: 62  cm ( -0 cm)
Höger arm: 35 cm ( -0 cm)
Under byst: 90 cm (  -0 cm)

Jag hade nästan glömt veckans vägning, men imorse mindes jag det allt.
Så mitt bland alla Nike-rapportering komme rhär rätt så glada siffror.
6 hekto känns som en helt perfekt viktnedgång på en vecka, det går stadigt neråt nu, så skönt!
Nu är det inte långt kvar tills dss att jag gått ner 30 kilo sammanlagt, hur häftigt är inte det? Samt mindre än 6 kilo till 100 kg!

Känns suveränt!

Förändringar jag märker, utav viktnedgången, del 1.

januari 28, 2010

Det är klart jag märker av min viktnedgång på oerhört många vis. Både praktiskt i vardagen och mentalt.

Jag tänkte försöka lista de som jag kommer på här framöver.

  • Jag kan gå in i en vanlig klädaffär och faktiskt hitta ”vanliga kläder”. Än har det inte gått så långt att jag gör det utan att reflektera över det. Eller utan att känna ett litet hugg av rädslan över att jag inte kommer hitta något ”stort nog”. Men jag kan och jag slipper alla förbannade fula plus-size kläder. Hurra!
  • Jag kan vira även vår elite mindre handdukar runt kroppen! Vilket betyder att jag inte behöver ta me dmig ett badlakan till gymmet om jag ska duscha där efetr ett pas,s utan kan packa ner en vanlig liten handduk. Dte kanske låter löjligt, men för mig känns det fantastiskt.
  • Jag tänker inte lika ofta på mat. Jag längtar inte efter mat på samma vis som förr, min tid uppfylls inte av tankar på att äta (vad, var, hur, när). Mat är helt enkelt inte lika viktigt för mig längre. Det är en enorm börda att lasta av axlarna. Jag tror inte att jag är helt ”frisk” än, men det går åt rätt håll.
  • Kläder sitter bättre på mig.
  • Jag tänker inte lika ofta på hur min omgivning ser på mitt utseende.
  • Jag handlar ”vad jag vill” utan att fundera särskilt mycket på vad andra i butiken ska tänka.
  • Jag får plats på mindre yte. När jag åker flyg/buss/tåg/whatever så är dte inte lika trångt och jobbigt längre. Jag får plats!
  • Saker är inte lika jobbiga längre. Oavsett om dte handlar om att springa för att hinna i tid till bussen eller om det är en bit att gå dit jag ska, så är inte tanken ”Jobbigt!” utan helt neutral. Jag blir inte heller lika ansträngd av att göra sådana saker. Jag kan panikspringa för att hinna med ex bussen och sen blir jag inte toksvettig eller jätteandfådd.
  • Jag har bättre kroppstemperatursreglering. Jag har inte samma problem att anpass amig till olika temperaturer. när min kille dör av svett under täcket tycker jag att det är behagligt, när han fryser, tycker jag att det är behagligt. Jag eftersvettas inte lika mycket. Jag svettas överhuvudtaget mindre nu.
  • Jag kan ”vika ihop” kroppen mer nu, sitta med knäna uppdragna mot bröstet, sitta i min sambos knä, böja och komma åt bättre med min kropp. Det är inte lika mycket som sitter i vägen så att säga..
  • Jag har köpt ett par ridstövlar! Det trodde jag aldirg skulle hända, mina vader har alltid varit för stora, men nu har jag ett par vinterfodrade ridstövlar. Helt otroligt!
  • Jag kan dra på mig en av mina sambos koftor/hans jacka eller dylikt, det är kanske inte perfect fit, men de går på i krisfall. Det sitter väl någon form av ideal bild i skallen på även mig, när tjejen går omkring iklädd sin pojkväns skjorta, har aldrig varit möjligt förut..
  • Jag går inte in i saker på samma sätt längre, min påstådda ”klumpighet” har helt klart minskat. Det känns som om jag har bättre koll på var kroppen slutar.
  • Bättre självkänsla och självförtroende.
  • Istället för att känna mig ”tjock och äcklig” när jag tittar på min kropp i spegeln reflekterar jag över den som ”stark och fin”. Det är en väldigt väsentlig skillnad. Mn kropp är nu min vän, inte fiende.
  • Jag är mer avslappnad kring min vikt, kan prata öppet omd en med min omgivning. Dte är inte heller längre tabu att berätta vad jag väger. Min vikt är numera bara en siffra som påverkas av omgivningen, jag vet att jag kan förändra den och därför ligger inte lika stort värde i vad siffran visar just för dagen. Det ligger ingen skam i det.
  • Jag har knappt några bröst kvar, det är ganska hängigt så at säga…
  • Jag har bättre kontakt me dkroppen. Lyssnar påd en mer och känner efter mera. Försöker att inte låta gamla hjärnspöken styra och ställa.
  • Jag är inte lika mån om att vara till lags eller att vara överdrivet glad och trevlig jämt. Förr fick jag kompensera mitt utseende med en extremt tillmötesgående personlighet, för att bli accepterad ( mitt huvud var det i alla fall så). Nu har jag dagar då jag tillåter mig att inte vara supersocial elelr superglad. Jag är jag och känne rinte behovet att spela över längre = sundhetstecken. Jag vågar också säga nej.
  • Jag kommer inte med ursäkter eller anledningar till varför jag behöver äta. Om jag behöver äta, så äter jag utan att urskuldra mig, varför skulel jag göra det?
  • Jag märker mycket tydligare på människor i min omgivnng hur de tröstar sig med mat, ursäktar sitt ätande på olika sätt eller liknanade. Den är helt plötsligt som en öppen bok, hela min omgivning.
  • Jag får mer uppmärksamhet från killar, mer öppet. Jag har de senaste åren aldrig haft problem att träffa killar, men jag upplever att den uppmärksamheten nu kommer mindre förklätt och mer öppet.
  • Jag blir nöjd och när jag blir nöjd, slutar jag äta.
  • Jag ”plågar” mig inte med äcklig kalorifattig mat eller med träning som måhända är ”effektiv” men som jag starkt ogillar, i onödan. Jag vill ha kul med mig själv.
  • Jag straffar inte mig själv för att saker har gått dåligt i samma grad som förr. Jag är mer fokuserad på att komma på banan igen istället.
  • Jag mår bättre.
  • Jag är sällan sugen på godis/chips eller liknanade. (Å andra sidan åt jag väldigt lite sådant tidigare också, men då hade jag rätt ofta ett sug efetr det ändå)
  • Jag känne rinte att vikten hindrar mig fårn att göra saker på samma vis som jag kände förr. Jag vågar mer. Jag gör saker jag aldrig skule gjort förut, utan att blinka.
  • Jag kan ha jeans.
  • Min sambo kan krama om mig på riktigt och får armarna ordentligt runt om mig.

Det finns så mycket mer, som jag inte kommer på just nu. Men det kommer! Jag har ju 26 kilon kvar att gå ner..

Vägning, vecka 24 (v. 4).

januari 26, 2010

Vikt: 106,3 kg (-0,4 kg) (sammanlagt – 26,7 kg)


BMI:
32,8 (-0,1)

Mage vid naveln: 92 cm ( -1 cm)
Midjemått: 88 cm ( -1 cm)
Höft: 104 cm ( -0 cm)
Höger lår: 62  cm ( -0 cm)
Höger arm: 35 cm ( -0 cm)
Under byst: 90 cm (  -0 cm)

Ja, det var väl ett helt okej resultat, även om jag nog hoppats på ett litet större minus. Det känns som om jag skulle behöva kliva ner från 106 nu och jobba mig neråt istället för det här trampandet fram och tillbaka.

Vägning, vecka 19.

december 21, 2009

Vikt: 106,7 kg (-1,6 kg) (sammanlagt – 26,3 kg)


BMI:
32,9 (-0,5)

Mage vid naveln: 94 cm ( -1 cm)
Midjemått: 89 cm ( -1 cm)
Höft: 105 cm ( -0 cm)
Höger lår: 63  cm ( -0 cm)
Höger arm: 35 cm ( -0 cm)
Under byst: 88 cm (  -1 cm)

Ja, det var väl inte så tokigt ändå? Är jättenöjd med resultatet, framförallt eftersom veckan inte har varit någon extrem träningsvecka direkt, inte extrem strikt mat-vecka heller. Det har som sagt varit ännu ett julbord och lite sånt. Men ändå, jag är väldigt nöjd!

Dagens viktnedgångs-glädje x3:

december 20, 2009

Jag och min sambo trotsade snöstorm och åkte till min gamla arbetsplats; en hästgård där jag i stort sett vuxit upp och även jobbat. Familjen som driver gården är som en andra familj för mg och just nu har jag två hästar hos dem, på träning. Så vi åkte dit för att rida och umgås. Det var för övrigt fantastiskt roligt. Snön knarrade under hovarna och snöflingor sprutade i ansiktet på mig när vi tog en galoppsväng längs en snötäckt väg. Fantastiskt!

Nåja, det var inte det jag skulle berätta om, även om det givetvis också var härligt. Jag fick nämligen kommentaren ”Men, vad du har blivit smal!” utav frun i huset, som sett mig sen jag var en sju-åtta år. Det värmde!

Att jag sedan, efetr att blivit bjuden på fisksoppa hos svärfar och hans fru, som jag också känt hela livet, fick höra att ”Håller du på och försvinna?” gjorde ju inte dagen sämre direkt. Tänk att man behöver höra det så ofta, för att förstå att man faktiskt har blivit mindre?

Igår, på familjens julknyt, sa även en av mina äldsta vänner att ”Du har ju blivit så smaaal ju.” Så de senaste dagarna har jag verkligen fått en ordentlig påminnelse, att det faktiskt syns och märks. Härligt!

Har ni någonsin hört talas om Ryska Rymddieten?

december 8, 2009

På något vis hamnade jag på den här länken, där det står om typ alla olika dieter som finns (en del intressant också!). Jag häpnar när jag läser om vissa. Eller vad tycker ni om det här till exempel.

Ryska Rymddieten (Tappa 8 kg på 7 dagar)
första dagen utav dieten ska man tydleigen äta såhär:
Frukost: Kaffe.
Lunch: Två ägg och en tomat.
Middag: Cirka 200 g rött kött och grönsallad.

Eller varför inte Banandieten då man enbart ska äta bananer i en veckas tid.

Eller Popcorndieten som man ska följa strikt i fem veckor och enbart alternera mellan två menyer varav den här är den ena:
Frukost: En apelsin, En halv bagel med en matsked lättost, två deciliter sockerfri drickchoklad.
Lunch: Salladsblad med grönsaker, 85 gram vattenförpackad tonfisk, ett äpple, två dl lättmjölk.
Mellanmåll: 7,5 dl popcorn.
Middag: Hundra gram kyckling, En bakpotatis, två dl broccoli, selleri, morötter, melon.

Sist men inte minst, Mjölkdieten, då man bara får äta osockrade mejeriprodukter under en vecka
Veckomeny :
Frukost: 5 dl valfri osockrad mejeriprodukt och en dl osötad müsli. En multivitamintablett.
Lunch: 7 dl valfri osockrad mejeriprodukt och en halv dl osötad müsli.
Mellanmål: 6 dl valfri osockrad mejeriprodukt och en halv dl osötad müsli. En tesked fiskolja.

(Hoppas jag inte uppmuntrar någon till något dumt nu..)

Vägning, vecka 16.

december 1, 2009

Vikt: 106,0 kg (+0,1 kg) (sammanlagt – 27 kg)


BMI:
32,7

Mage vid naveln: 93 cm (- 0 cm)
Midjemått: 89 cm (- 0 cm)
Höft: 105 cm (- 1 cm)
Höger lår: 63  cm (-1 cm)
Höger arm: 35 cm (-0 cm)
Under byst: 89 cm ( -1 cm)

Jovars, ett hekto upp är väl inget att gnälla över, jag verkar ju pendla mig neråt i vikt, upp lite ena veckan, ner en hel del nästa osv. Nog för att det skulle vara skönt med bara pang på och rasa i vikt (även om jag vet att det inte är särskilt sunt för kroppen eller knoppen), men jag är glad och nöjd över att min kropp är så pass bussig och kämpar på.

Måtten har stått rätt stilla också och jag känd emig rätt svullen när jag skulle fota. Ska bli kul att se resultatet nästa vecka!
Jag funderar även på att börja fota mig själv i BH, istället för sportBH, vad tror ni om det? En vanlig BH sitter lite bättre och döljer mindre dessutom.

Vägning, vecka 15.

november 23, 2009


Vikt:
105,9 kg (-  1,9 kg) (sammanlagt – 27,1 kg)


BMI:
32,7 (-0,5)

Mage vid naveln: 93 cm (- 2 cm)
Midjemått: 89 cm (- 2 cm)
Höft: 106 cm (- 1 cm)
Höger lår: 64  cm (-0 cm)
Höger arm: 35 cm (-1 cm)
Under byst: 90 cm ( -0 cm)

WOHO!

Vilken skräll! Jag är supernöjd och glad. Wow!
Under 90 cm i midjan och om 6 ynka kilon är jag under 100 kg. Hur coolt är inte det? WOHO!

(Som ni förstår är jag extremt nöjd..)

Utvärdering vecka 14 och av tiden som gått hittills.

november 22, 2009

Herregud, nu har det gått 14 veckor!
14 veckor som bara sprungit förbi. Tre månader har passerat utan att jag hunnit märka något, hur gick det till?
Under dessa 14 veckor har jag gått ner ungefär 10 kilo.
Under dessa 14 veckor har jag haft minus på vågen alla gånger förutom två.
Under dessa 14 veckor har jag sammanlagt tränat knappt 89 timmar. Det är inte så tokigt, om jag får säga det själv.

Vecka 1 jämfört med vecka 14
Bild 73Bild 261

Bild 72Bild 265

Nog syns det skillnad allt?
Jag kan lova att jag drog in magen så gott jag kunde på bilderna från vecka 1. Det är helt otroligt vilken skillnad det är, just på magen, om jag får säga det själv.

Om det har varit jobbigt? Nej, inte alls faktiskt. Det enda som är jobbigt är min vilja att försöka vara ”perfekt” och alltså inte tillåta utsvävningar. Jag måste motarbeta dne viljan, för den kommer göra dte hela ohållbart i längden. Jag måste kunna äta glass med chokladsås eller äta en bulle eller köpa lite godis, utan att det är någon big deal. Det är nog det som är jobbigast, att jobba mot balans. Men jag gör inga speciella uppoffringar. Jag tränar en hel del, ja, och jag är medveten om att jag kanske inte alltid kommer kunna träna såhär mycket, men det är också okej. Nu har jag tid och möjlighet – då gör jag det.

Hur har vecka 14 känts då?
Helt okej, varken jättebra, eller dålig.
Bara en vanlig vecka. Med mens.
Man skulle ju kunna säga att alla mensveckor som inte varit dåliga, är väldigt bra. Haha.

Det enda med maten jag måste jobba lite bättre på, är att minska portionerna. De är inte för stora nu, men de är en aning på gränsen. problemet är bara att när jag ökar träningen så ökar min hunger oerhört och jag är verkligen hungrig när det är dags att äta. Glupande hungrig. Men balans är nyckelordet. Jag får jobba på det.

Tränat har jag gjort i allafall, 8 h 20 minuter för att vara exakt, på sex dagar. Men jag räknar dagen idag som en vilodag, för BodyBalance är ju snarare avslappning och stretching, än träning. Jag försöker hålla mig till fem dagar med träning i veckan, så att kroppen får två ordentliga vilodagar. Det sista jag vill, är att träna för mycket, bli sliten och sjuk för att kroppen inte får återhämta sig och vara tvungen att vila någon vecka innan man kan komma igång igen.

Jag ser fram emot vecka 15, det kommer bli fint det här.

Måndag: Styrketräning PT-pass, 50 min, Rodd 1,16 km, 5 min, Spinning 50 min, Plankan 1 min, Armhävningar, 12 st

Tisdag: BootCamp 55 min, SatsDans 45 min, Plankan 2 min, Armhävningar 34 st.

Onsdag: SatsCore 30 min, Streetdance 55 min, Plankan 1 min

Torsdag: VILA

Fredag: Rodd 4,7 km, 20 min, Shape 55 min, Cykling 5,3 km, 13 min, Armhävningar 50 st, Plankan 3 min

Lördag: Löpning 7,5 km, 54 min, Armhävningar 20 st, Plankan 1 min.

Söndag: Bodybalance, 55 min

Vägning, vecka 13.

november 10, 2009

Bild 251Bild 256
Vikt:
106,5 kg (-  1,2 kg) (sammanlagt – 26,5 kg)


BMI:
32,9 (-0,3)

Mage vid naveln: 97 cm (- 1 cm)
Midjemått: 92 cm (± 0 cm)
Höft: 107 cm (- 0 cm)
Höger lår: 66  cm (-0 cm)
Höger arm: 36 cm (-1 cm)
Under byst: 93 cm ( ±0 cm)

Gud vad skönt med ett stort minus!
Lite extra peppande såhär i november.
Dessutom tycker jag att det syns en del på kroppen, framförallt framifrån på magen, att sidorna är lite mer ”släta” nu än förr. Valkarna försvinner mer och mer!
Måtten har stått rätt stilla, men det är okej, de minskade ju rätt mycket förra veckan.
Med denna invägning klarade jag även av delmål nr 4. Trots att jag ännu inte njutit av belöningen för delmål 3. Nu får jag rappa på!

Vilket härligt sätt att starta veckan på!

Vägning, vecka 12.

november 2, 2009

Bild 234Bild 241

Vikt: 107,7 kg (-  0,2 kg) (sammanlagt – 25,3 kg)


BMI:
33,2 (-0,1)

Mage vid naveln: 98 cm (- 1 cm)
Midjemått: 92 cm (± 0 cm)
Höft: 107 cm (- 2 cm)
Höger lår: 66  cm (-1 cm)
Höger arm: 37 cm (-1 cm)
Under byst: 93 cm ( ±0 cm)

Haha, ja, det var ju inga stora resultat som man kan skryta med de senaste veckorna, men vet ni vad? Det gör inget! För jag har aldrig, i hela mitt vuxna liv, vägt såhär lite. Och jag går ner, jag minskar på måtten och kroppen känns bra. Dessutom är det nog sunt att viktmninskningen bromsar upp lite, även om det inte är så roligt, jag är väl precis som alla andra och vill ha snabba resultat. Men, tidigare hade jag aldrig varken kunnat vara nöd med ett litet minus eller kunnat känna mig lugn över att jag inte bara kommer deppa ihop och gå upp tio kilo. Jag vet att jag kommer fortsätta gnata på.

Dessutom är jag nu inne på vecka 12, det innebär att jag snart har hållit på i tre månader. Hur coolt är inte det? Vad tiden har gått fort!

Måste dock säga att måtten känns superbra att de minskar så kontinuerligt.