Tack kroppen.

• För att du gör allt det jag ber dig om, även om mina krav ibland inte är helt genomtänkta.
• För att du är stark, frisk, hel och vacker.
• För att du bär mig dit jag vill, i alla väder och sällan klagar.
• För att du påminner mig ibland om att jag inte är odödlig.
• För att du står ut med mig, fastän jag inte alltid ger dig de bästa förutsättningarna att jobba utifrån.
• För att du lyssnar på mina signaler och svarar perfekt utefter dem.
• För att du säger åt mig ibland när jag går över gränsen.
• För att du alltid finns där för mig.
• För att du ställer upp, även på vissa dumma idéer och påhitt jag har. (Som den gången då vi skulle på äventyr i Thailand, minns du? Vi hamnade mitt ute i ingenstans efter tre timmars klättring/upptäcksfärd, uppflugen på en hög hal klippa, full med kackerlackor, kissnödig, utan vatten, utan mobil, utan pengar, utan någon annan väg hem än att gå tillbaka de tre timmarna, när mörkret började falla. Du ställde upp på mig då. Helt otroligt.)
• För att du håller dig frisk och förkylningsfri bara jag ger dig det du behöver.
• För att du vaknar och går upp på morgonen, trots lite för lite sömn och ändå ställer upp på träning och fokus.
• För att du klarade av att göra 407 utfall, trots den stora smärta som det åsamkat dig efetråt i form av vidrig träningsvärk.
• För att du somnar så lätt och vilar så bra.
• För att du orkar mer än jag gör bland och då bär mig framåt.
• För att du är så himla snygg!
• För att jag får bo i dig resten av mitt liv.
• För att jag har förmånen att få älska dig!
• För att du tvingar mig att lyssna och släppa på mina krav ibland, även om jag inte alltid vill.
• För att du är den bästa kroppen i hela världen.
• För att du är min.

Jag utmanar alla att skriva ett eget sådan här inlägg. Vi har ju alla helt fantastiska kroppar som ställer upp på oss, inte sant?