Archive for the ‘Vecka 08’ Category

Ortopedens dom..

oktober 8, 2009

Gud vad bra han var, Carter Farrell.
För det första såg han chockad ut när jag nämnde att jag sprungit 2,1 mil.
”Om du hade sagt 5 km, så hade jag förstått, men 2,1 mil, det är långt, du måste vara envis.”
Han häpnade över att jag sprang så mycket som jag gör (gjorde..) och var imponerad över min viktnedgång.
Sen klämde han och kände på min fot och det var inga tvivel kring vad felet var.
Senorna i foten är inflamerade och eftersom jag pronerar så ”slits” det i senorna i varje steg jag tar, med andra ord är det svårt att få det att läka utan att man är väldigt försiktig med foten, inte går på den och givetvis inte springer på den.
Dessvärre kan det bli kroniskt om man inte behandlar det.

Jag fick Voltaren utskrivet och en remiss till en sjukgymnast och till Sophia Hemmet för att göra nya fotinlägg eftersom mina gamla börjar bli lite väl slitna.

Hur lång tid det kan ta innan foten är bra igen?
Några veckor åtminstone.

Sen sa han också att man kan dra på sig vätska när man äter Voltaren och om jag går upp under kuren så är det bara vatten och jag behöver inte vara orolig, det försvinner när jag slutar med dem.
Det känns ju lagom roligt, jag gillar inte att ta tabletter och jaggillar inte att gå upp i vikt, men det är inte för så lång tid i alla fall.

Överlag ett positivt möte. Ska ni besöka en ortoped någon gång så rekommenderar jag honom varmt!

Delmålsjeans på – check.

oktober 8, 2009

Bild 211

Tadaa! They fit!
Härligt.
Härligt var det också att vakna utvilad imorse. Ni vet, när man känner sig pigg när klockan ringer, en ovan känsla..
Sist jag provade jeansen såg det ut såhär.

Dagens tacksamhet:

oktober 7, 2009
  • Jag är tacksam över att jag jobbade idag, det var jätteroligt!
  • Jag är tacksam över att jag är trött och kommer somna föra halv tolv idag. Så skönt!¨
  • Jag är tacksam över att jag stod emot suget efter sött nu ikväll, jag är egentligen bara trött.
  • Jag är tacksam över att min pojkvän är bortrest och jobbar, då får jag tid att längta efter honom och njuta än mer när han äntligen kommer hem igen. (Samt få gulliga sms hela tiden!)
  • Jag är tacksam över den här vilodagen som jag fcik tillbringa till stor del utomhus. Vi hade sol i Stockholm idag.

Nu blir det sova sova säng imorgon ska jag till en ortoped!

”Följer du någon speciell diet?”

oktober 7, 2009

Elena frågade i en kommentar tidigare huruvida jag följer någon speciell diet för att gå ner i vikt, tänkte att jag likaväl kan svara i ett inlägg här och skriva lite mer utförigt om mitt tänk kring mat.

Kort och gott blir svaret ”Nej, jag följer ingen speciell diet.”
Men det går att utveckla en hel del och dte var det jag tänkte försöka göra här.
För jagtror inte på dieter. jag tror inte på metoder, pulver, att drastiskt dra ner på kalorier, att ta bort kolhydrater, att inte äta fett, att inte äta socker, att hela tiden räkna på det man stoppar i munnen. Jag tror inte på det.

Svårigheten att gå ne ri vikt är inte att få igång själva viktnedgången (även om den givetvis också är svår), det är att få den att hålla långsiktigt och att inte gå upp vikten igen om ett år, om två år eller vid en eventuell kris i livet när allt vänds upp och ner.

Visst är det roligt att äta måltidsersättning och rasa i vikt, vem vill inte gå ner i vikt snabbt?
Men, en dag måste du sluta med din diet/kur. En dag står du där igen och då är det alltså tanken att du ska kunna hålla din nya vikt med ett nytt ätsätt och tänkande kring mat som du inte fått träna in eller ens hunnit testa. Matvanor är just vanor och de har man vant sig med under hela livet. Vanor är inte lätta att bli av med och ju större förändnring man gör, desto svårare att få det att hålla långsiktigt.

Som jag skrev tidigare, om att viktminskning måste börja inifrån, så måste man ställa sig, öga mot öga med anledningarna till att man har haft ett destruktivt ätbeteende. För att äta så att man går upp i vikt är destruktivt. Idag vet i stort sett alla vad man ”ska” äta och hur man ska äta. Det skrivs dagligen i media om nyttig/onyttig mat. Ändå så fortsätter pizza, hamburgare, godis, chips etc att fylla många människor som minst av allt behöver fylla på sina depåer. Varför?
Den frågan måste man enligt mig kunna svara på innan man kan tro att man ska kunna gå ner i vikt och hålla vikten. Sen är det givetvis skillnad om man genom åren dragit på sig 5-10 trivselkilon, eller om man, som jag, haft 53 överviktskilon att beta av, jag har snart kommit halvvägs..

När man kan svara på frågan ”Varför?” måste man också kunna svara på frågorna ”Vad ska jag göra åt det?” och
”Hur ska jag kunna förhindra att den situationen/känslan uppkommer igen?”

Maten är på många sätt sekundär den mentala biten. För mat är egentligen enkelt. Att bestämma vad man ska äta. men det är den mentala biten som kommer var atuff. Den som vill ha mat fastän man inte är hungrig. Dne som är sugen. Den som vill ha choklad när mensen komme roch jag känne rmig låg. Den som vill ha glass för att ”fira” att jag varit duktig. Den som måste ha något att äta för att man ska se på film/bio. Den som genast blir gladare av lite godis. Jag kan fortsätta hur länge som helst.
Det handlar om belöningssystem i kroppen och att man har lärt kroppen att vilja ha vissa saker, när man känner på ett visst sätt.

Men vad äter jag då och vad tänker jag kring min mat?
Jag äter allt. Ni som läst bloggen ett tag vet att jag både äter godis ibland, popcorn på bion, bakar kladdkaka, äter trerätters, går på restaurang och njuter av mat. Men, jag äter inte allt, alltid.
Min grundtanke är att såhär ska jag kunna äta resten av livet. Utan att behöva räkna kalorier/points.
Maten ska vara bra för min kropp. Den ska vara fylld med det min kropp behöver. Den ska vara god, fräsch, välbalanserad och ge mig energi.
Om grunden är så pass bra, jag vill inte välja ordet nyttig, efetrsom många då genast tänker nyttig = sallad/lite fett etc.
Så finns det utrymme att äta en pizza ibland eller äta godis eller baka en kladdkaka.

Sen kommer den andra ”nyckeln” i mitt tänk. Att alltid äta minst tre mål mat, frukost, lunch och middag. Mellanmål de dagar då jag känner att det behövs. Inga mål ska hoppas över. Frukost äter jag i stort sett samma varje morgon.

Den tredje nyckeln handlar om mängden.
Jag har skrivit tidigare att jag har svårt att veta vad som är en stor/liten/lagom portionsstorlek. Men jag tränar på det och frågar min sambo om jag är osäker. Att bara äta så att man blir nöjd, inte supermätt. Men nöjd. Maten ska inte kännas som en stor sten i magen efter att man har ätit. Man ska inte behöva bli däckad av att man ätit. Man ska bli hungrig igen efter några timmar.
Jag har som regel att bara äta en portion. Oftast är jag mätt och nöjd efter den, trots att jag utan problem skulle kunnat äta minst lika mycket till. När dte kommer till mängd så blir det ju mindre mängder av det som är energitätt och mera mängder av det som inte är lika enegritätt. Dvs, lite godis och mycket bra mat. Istället för tvärtom..

Det ska vara balans.

Ja, om jag går på någon diet, så är det nog ”balans-dieten”.
Så, det var det.
Mer frågor? 🙂

Idag jobbar och vilar jag, samtidigt.

oktober 7, 2009

Idag ska jag vicka på en skola och samtidigt passa på att vila från träningen.
Ni får höra mer ikväll, nu ska jag iväg!

Dagens tacksamhet:

oktober 7, 2009
  • Idag är jag tacksam över att det är så många underbara och gulliga människor som går in här och kommenterar och peppar mig varje dag. Det värmer så oerhört mycket och gör mig glad i hjärtat. Dessutom ger det mig extra motiovation! Tack alla ni!
  • Jag är tacksam över att jag får ha min långt-bort-boende vän här på besök. Hon gör mig lugn i själen.
  • Jag är på samma gång tacksam över att jag har så många fina vänner, som har så mycket hjärta och själ att dela med sig av.
  • Jag är tacksam över att jag börjar lära känna människor i stallet och dessutom att jag trivs så oerhört bra.
  • Jag är tacksam över att jag just nu hör snusand edjupa andetag vid min sida, från min sambo som bara är helt underbar.
  • Jag är så tacksam över allt fint jag har fått tilldelat i livet, det är så värdefullt. Den här lyckokänslan är så vacker.

Godnatt alla fina underbara människor som läser den här bloggen.
Ni är fantastiska precis som ni är, glöm aldrig det.

Den snygga simmössan..

oktober 7, 2009

Jag tänkte visa färgkombon jag numera har på skallen när jag tvingar mig själv att simma. Det roliga är att killen jag köpte det hela av, verkligen ansträngde sig för att hitta något som skulle matcha. (Vad är det för fel på typ helsvart?)

20091006853

Jag har en bild på mig iförd detta, men det fick min goda vän att skratta dubbelvikt i flera minuter, så att tårarna rann, så den bjuder jag inte er på, även om jag givetvis vill att ni ska vara glada och ett gott skratt förlänger livet osv.

Ni kan ju föreställa er, tjock tjej med en färgrann kådis på huvudet och blåa simglasögon som harvar runt och sväljer poolvatten, that’s me 😀

Dagens middag: Färggrann sallad

oktober 7, 2009

20091006849

Efter träningen och när min norrländska vän kom, slängde vi ihop en färgrann och extremt god sallad med ärtor, majs, haricoverter, gurka, morötter, rödkål, gul lök, feta ost, räkor samt quinoa. Till det hade vi keso, tapenad och pesto. Fina färger va?

Så gott!

Dagens PT-pass:

oktober 6, 2009

Av någon anledning fick jag för mig att berätta för min PT att jag inte hade så mycket träningsvärk efter förra passet. Vadå, lider jag av minnesförlust? Var det inte förra veckan jag inte kunde borsta håret?

Han blev i vilket fall, väldigt motivead att fullkomligt mangla mig på dagens pass.
Vi körde styrka överkropp och jag orkar inte ens skriva alla övningar han tvingade mig att utföra, för de var många och effektiva. Jag känner hur det värker i armar och axlar nu när jag sitter och skriver.
Han gick på som om han ville döda mig.
Det hela tog 50 min och då kände jag mig rätt mör efteråt.
Tid: 50 min
Maxpuls: 166
Medelpuls: 110
Kaloribörbrukning: 275

För att få lite kondition på det också, så fick det bli den jobbiga motionscykeln.
Det var så jobbigt!
Jag kom upp i puls och körde ett ganska tufft program. jag försökte ta en bild på hur svetten pärlades och rann på mina armar, men det syntes inte så bra. Det droppad esvett från ansiktet ner på cykeln. Jag såg verkligen inte klok ut. Givetvis träffade jag två killkompisar också, varav den ena envisades med att ge mig en kram, han hade inte tränat än och var helt torr och fräsch, så fick han krama svettiga slabbiga mig. Haha. Kände mig nice.

Tid: 40 min
Sträcka: 14 km
Maxpuls: 180
Snittpuls: 159
Kaloriförbrukning: 454

Ett bra pass, rakt igenom. Och mer än 700 kcal förbrukade, I like.

Resultat av fettmätning:

oktober 6, 2009

När jag skulle träna med min PT kom jag ihåg att det var ett tag sedan han gjorde fettmätning och tog mina mått.
Så vi började med det.

Sist hade jag 34,1% fett i kroppen och vägde 114,5 kg.
Alltså 38,9 kg fett.

Idag hade jag 32,7% fett i kroppen och väger 109,9 kg.
Det ger 35,9 kg fett.

Inte en jättestor förändring, men av mina 4,6 kg jag har gått ner sen sist är 3 kg rent fett.
Det är bra!

😀

Apropå underbar sambo; dagens lunch:

oktober 6, 2009

20091006844

Har jag nämnt att min kille är bäst?
När han kom hem med min present gick han ut i köket och lagade lunch också. En jättegod pastasås med champinjoner, skinka, kyckling och fläskfile (rester från pizzakalaset i helgen..). Det var supergott!
Han har förmågan att kunna laga god mat av vad han än hittar i kylskåpet, medan jag måste ha mina ingredienser för att kunna laga det jag på förhand bestämt mig för att äta.

Jag älskar min sambo:

oktober 6, 2009

20091006842

Min sambo kom nyss hem med en påse och orden ”Jag har en present till dig!” Han är världens gulligaste.

I påsen så låg en liten träningsväska från Nike. Precis vad ja behöver som inte har nåon bra träningsväska, de är antingen för stora eller den jag använder nu, den är så ful att inte ens min mamma skulle vilja använda den. Haha!

Men nu har jag alltså en supersöt svart liten väska som jag redan älskar. Åh vad fin han är, min kille!

Vägning, vecka 8.

oktober 6, 2009

Bild 202Bild 208
Vikt:
109,9 kg (-0,1 kg) (sammanlagt – 23,1 kg)


BMI:
33,9  (- 0,1)

Mage vid naveln: 100 cm (-0,5 cm)
Midjemått: 93 cm (-2 cm)
Höft: 110 cm (- 1 cm)
Höger lår: 69  cm ±0 cm)
Höger arm: 39 cm (-1 cm)
Under byst: 95 cm ( ±0 cm)

Ett hekto ner, haha ja det är ju neråt i alla fall! man måste se det positivt.
Det var som jag trodde, en vecka som inte direkt har givit några extrema resultat, jag vet redan varför (portions-storlekarna! Samt utebliven löpning). Sen kan jag ju låtsas att det beror på att mina muskler har vuxit sig tyngre av styrketräningen, haha.

Men måtten har minskat, det var väldigt positivt, snart är jag nere under 100 på alla mått utom höften. Hurra!
Är det 88 cm i midjemått som innebär förhöjd risk för hjärt och kärlsjukdomar som kvinna?
Eller är det 80? Kommer inte ihåg, inte såå långt kvar tills dess iaf!
Hurra!

Dagens tacksamhet:

oktober 5, 2009
  • Idag är jag tacksam över att min häst inte har några ledproblem.
  • Jag är också tacksam över att jag kom upp så tidigt och känne rmig så skönt trött nu.
  • Jag är tacksam över att jag har pluggat lite.
  • Jag är tacksam över att jag lever, är frisk och mår bra.
  • Jag är tacksam över att min bästa kompis kommer hit från norrland imorgon!

Sådär, nu kan jag somna med gott samvete.

Trött trött tröööött

oktober 5, 2009

Den stora tröttheten har tagit mig i sina klor. Jag orkar inte röra mig ur fläcken.
Hade dte inte varit för svenska holywood fruar (hahaha, pinsamt värre va?) så hade jag redan gått och lagt mg, men nu måste jag ju kolla på deras verklighetsfrånvända liv och häpna lite.

Jag orkar inte ens skriva mer här. Då är det illa.