Jag hade glömt hur roligt det kan vara!

Sjukt opeppad innan passet.

Jag såg inte fram emot att köra styrka. Jag tyckte bara att det kändes tråkigt och ett måste, snarare än roligt och glädjefyllt. Min steg var tunga inne på SATS Stureplan. Jag släpade mig upp på en trappmaskin för att värma upp benen ordentligt och för att komma igång. 20 minuter senare hade jag fått upp värmen och pulsen och kände mig en aning mer peppad. Mer på plats i kroppen.

Gick ner på undervåningen där de äldre maskinerna och de fria vikterna håller till. Bara killar. Såklart. Kände mig fånig när jag gick fram till benpressen och satte igång. Och sen vände allt bara. Det gick så jäkla bra! Jag har givetvis tappat en del styrka under sommaren, men inte i närheten av hur mycket jag trodde skulle ha försvunnit. Körde 180 kg på benpress. Bara en sån grej. Nu låter det ju mer än vad det är, om vi räknar det i relation till min kroppsvikt, men ändå! Brakade på med galna vikter både på leg curl och benspark. På insida och utsida lår tog jag maxvikt. Även om jag inte är så fixerad vid en aktuell vikt en enda dag, det är ju mer förbättringen som är spännande, så gjorde det mig ordentligt peppad. Svetten rann, det gjorde satan så ont i benmusklerna.

35 minuter senare var mina benmuskler som gelé och det krävdes lite hjälp av armarna för att ta sig upp för trappan. Det var inte att tänka på att cykla/gå/springa7crosstraina/trappmaskina eller avsluta med annan aktivitet som kräver benstyrka. Så jag körde drygt 10 minuters armcykel och insåg att mina axlar fortfarande är en svag punkt på min kropp. En svag punkt som ska stärkas!

Gick från gymmet, en aning stappligt, men mycket gladare än när jag kom dit. Och dessutom så taggad på att köra mer styrketräning under hösten! Tjoho!

Glad efteråt

Etiketter: armcykel, ben, benpass, Styrketräning, trappmaskin, Träning