OMG.
Okej, vi gör en liten felsökning för de senaste dagarna.
Fel 1. Får ont i ryggen och kan inte träna, tycker synd om mig själv.
Fel 2. Spenderar hela helgen i någon form av (skräp)matsorgie.
Fel 3. Tänker ”Nu när jag ändå ätit det här (exempelvis pizza), kan jag lika bra fortsätta äta det här (exempelvis godis)”
Fel 4. Överäter en masse.
Fel 5. Äter för att dämpa suget och andra känslor.
Fel 6. Tillåter mig att känna mig ”värdelös” på grund av det.
Fel 7. Äter mera skit.
Rätt 1. Vägrar ge upp.
Rätt 2. Blir förbannad.
Rätt 3. Bestämmer mig för att inte göra den här helgens matorgie ”till en stor grej”.
Rätt 4. Påminner mig om målet och varför jag vill komma dit.
Rätt 5. Tänker ”långsiktig förändring” och ”ingenting har ‘förstörts’ av helgens abnorma intag”
Rätt 6. Ler mot mig själv i spegeln.
Rätt 7. Börjar felsöka. Vad? Hur? När? Varför? Funderar ut en lösning. (Återkommer om det)
Rätt 8. Vägrar tänka att jag är värdelös, för det är jag inte. Jag är grym och fantatisk.
Rätt 9. Skakar av mig helgens ”misstag” och fokuserar på nuet.
Rätt 10. Bestämmer mig för att aldrig strunta i att väga mig, bara för att jag vet att det kommer komma ett plus. Alltid vara ärlig mot mig själv (och bloggen), kommer vinna på att mota bort strutshuvudet.
Rätt 11. Tittar tillbaka 10 år. 133 helt otränade kilon. Wow. Jag har gjort en stor resa redan. Jag är grym.
Rätt 12. Skapar en strategi för den kommande tiden.
Rätt 13. Funderar över ryggvärken och fotproblemet och bestämmer mig för att det viktigaste är att ha en frisk och stark kropp som kan jobba med mig i många år till, inte att komma ut och springa redan imorgon. Jag ser löpförbudet som en möjlighet att testa nya, roliga grejer.
Rätt 14. Ser mig själv på banan igen. Stark och positiv.
Rätt 15. JAG. GER. ALDRIG. UPP.
Så ja, 7 fel, gav 15 rätt.
Etiketter: ätbeteende, överäta, Mat, skada, tröstäta, viktminskning
maj 31, 2010 kl. 08:33 |
Bravo! Tänk vad lätt det är att det bara blir övre hälften och inte resten som du skrev. Du har ju kommit jättelångt på vägen så visst kommer du att lyckas. Absolut. Roligt att läsa din blogg och många kloka ord.
maj 31, 2010 kl. 09:00 |
Först och främst!
Du är verkligen duktig. Se helgens orgie som en droppe i havet. Den kommer inte spela någon roll på lång sikt. Jag vet precis vad du pratar om. Jag känner ofta likadant. ”Om jag nu ändå har vräkt i mig det, så varfö inte vräka i mig det?” Ibland lyckas jag stoppa det genom att tänka”Hellre nästan rätt än helt fel.” Men det är lättare sagt än gjort. Som en avdankad gammal knarkare minns kroppen. Så fort den fått i sig lite socker, transfetter och kolhydrater vill den ha MER.
Som sagt du har gjort en duktig resa. Jag är också mitt i den. Förra veckan hamnade jag under 90 kilosstrecket och det var evigheter sedan. trodde aldrig jag skulle klara det. Men du ser. Man klarar mer än vad man tror.
Jag hoppas hursomhelst att du hade en rolig helg utan allt för mycket ångest. Din ”mat tant outfit” var gorgeous .
maj 31, 2010 kl. 09:13 |
det är så himla lätt att falla tillbaka i gamla mönster när man trillar av banan för en stund och rutinerna inte går som man tänkt! men du är stark, och som sagt, alla de där rätten! du är så himla grym!!
maj 31, 2010 kl. 10:17 |
Du är sådan inspiration för alla! Du bevisar verkligen att man kan träna sig ner i vikt! =)
Jag håller på med samma lika, tränar för att minska i vikt och storlek!
Angående din träning du inte kan göra.. Promenader funkar alltid!!! Det är härligt och solbrännan är ett faktum(om nu vädret tillåter och låter solen skina igenom molnen)
Ett motto jag lever efter: Ingenting är omöjligt, Det löser sig på ett eller annat sätt!
maj 31, 2010 kl. 12:09 |
Å! Vad du är underbar! Underbar. Underbar! Jag håller själv på med något liknande, men på sistone har min motivation varit på noll. Jag tillåter mig själv en fuskdag i veckan, men de senaste två veckorna tycker jag att de har gått över styr. Äter man chips vill man ha godis också. Osv. Tack för att du skrev detta inlägg. Så himla motiverande! Jag ska fasen spara det, och analysera mig själv! 🙂 Tack!
maj 31, 2010 kl. 14:46 |
Rätt analyserat!
juni 1, 2010 kl. 19:00 |
SJUTK BRA skrivet!!!!! Önskar att jag vore precis lika duktig som du är!
Kram kram
juni 3, 2010 kl. 11:35 |
NI ÄR SÅ HIMLA FINA!
Åh, jag blir varm i hjärtat av att läsa era peppand,e stödjande kommentarer. Tack alla!