Aj då, som jag kanske nämnde lite vagt tidigare så har denhär helgen bjudit på en hel del extravagant leverne i form av allt möjligt sött och gott.
Det var liksom tänkt att det skulle sluta där, men igår överfölls jag av någon form av ätar-lust som jag inte riktigt hade ork att stoppa. Så jag åt. Nu var det ju inga mängder och inget extremt överflöd vi snackar om, men tillräckligt för att det såhär dagen efter inte ska kännas helt sunt. Det är inte så mycket vad jag åt, som hur jag åt, som ”oroar” mig. Det är klart att jag, med ett ganska trassligt förhållande til mat, i bagaget, ibland får bakslag även när det kommer till maten.
Det händer inte så ofta som man kanske kunnat vänta sig, men det händer fortfarande. Det är då jag måste brottas med tanken kring hur jag ska hantera det i efterhand. Det är ju ingen idé att gråta blod över det och det är ingen idé att klandra sig själv. Även om det är det jag helst gör.
Jag får helt enkelt se det som en lärdom, att ibland kommer bakslag och man gör bäst i att bara ta ett djupt andeta och fortsätta på som vanligt, när man tagit sig förbi dem. Det är en del av den här resan. Förhoppningsvis (och bevisligen, för det var rätt länge sedan nu) så kommer de mer och mer sällan och blir mindre och mindre allvarliga.
Men, idag blir det ingen övertrassering, idag blir det fina in och utbetalningar, precis som det ska vara.
februari 16, 2010 kl. 09:32 |
Du är grymt bra! Utan bakslag skulle du inte vara mänsklig! Hejja!
februari 16, 2010 kl. 11:25 |
Ibland måste man tappa kontrollen för att återgå till sunda vanor! Jag tror det ändå är ganska bra att slarva någon gång ibland, så man får perspektiv och en extra kick! 🙂
februari 16, 2010 kl. 13:03 |
Hej!
Satt och kollade igenom de senaste inläggen i din blogg. De där före och efterbilderna längre ner var häftiga att se. Måste vara en riktig sporre.
Lycka till i fortsättningen!
Tess
februari 16, 2010 kl. 14:02 |
Hej där!
När kommer en ny utmaning, var så kul sist!
Jag tror att det behövs små bakslag för att komma igen, med mer motivation än någonsin! Hejja dig!!!
februari 17, 2010 kl. 21:57 |
Du tänker helt rätt. Klart att man faller dit ibland. Det är inget konstigt med det. Det bästa du kan göra är att dra lärdom av det och det verkar du ju göra!
februari 18, 2010 kl. 00:52 |
Till er alla> Jag blir varm i hjärtat av era fina kommentarer. tack! Det betyder oerhört mycket i medgång, men i motgång så betyder dte om möjligt ännu mer. Tack tack tack!