Didier fick en chans till att förtrolla mig i dansens värld, och se, nu gick det hur bra som helst! Efetr fyra pass så var måhända inte kroppen helt superenergisk, men de afrikanska trumrytmerna gick rakt in i hjärtat och koreografin var befriande härlig. Ett riktigt bra pass och där kom den beryktade dansglädjen. Ett perfekt slut på dag ett.
(Svettig och glad = precis som det ska vara!)
Etiketter: afro, dans, Nike Convention 2010, Träning
februari 1, 2010 kl. 19:18 |
Vad kul du verkar ha haft det och vilken träningsdag. Jag är lite avis. 🙂
Jag har bara varit sjuk hela helgen, fruktansvärt tråkigt.