När huvudet vill ha mat men kroppen inte är hungrig..

Jag hatar sådana stunder. När huvudet så gärna vill ha något att äta.
Typ vad som helst, fruktsallad, nötter, smörgås etc etc.

Men kroppen är verkligen inte hungrig och det finns inget skäl att äta något.
Suget säger ”Men det finns utrymme och plats för något litet kvällsmål!”
Hjärnan säger ”Fast varför ska jag äta när det inte finns något fysiskt behov? Det är sånt ätande som gjorde mig 133 kilo tung.”
Suget kontrar med ”Fruktsallad gjorde dig 133 kilo tung!? Kom igeeeen.”
Hjärnan håller fortfarande suget stången med: ”Det onödiga ätandet gjorde det. Det gäller att träna bort det onödiga ätandet, det är psykiskt. Det behövs inte längre, det fyller ingen funktion. Mat ska fylla en fysisk funktion,inte en psykisk. Suget måste inse att det är ute och cyklar.”

Suget: 😦
Hjärnan: 🙂

Suck.

Etiketter: Mat, psykologi, sug