Tjockis på fest, eller: hur man hanterar en buffé.

Igår fyllde en av mina nära vänner 30 år. Han ställde till med stor fest och det var en väldigt lyckad tillställing som jag lämnade sent på natten fylld med kärlek och glädje.

För mig innebar det även en liten utmaning. Med ett dignande buffébord med massvis med inbjudande rätter var utmaning ett att äta tills jag blev mätt, men inte mer. Det är väldigt svårt vid buffé. Det finns så mycket att välja och allt ser så gott ut. Jag måste ändå säga att jag är jättestolt över mig själv som visserligen inte åt en liten portion, men inte heller en jättestor. Jag blev mätt, men verkligen inte övermätt och jag lade mycket sallad på tallriken.

Jag hade redan innan bestämt att ”Idag är det fest och jag tänker inte sitta och vara en plågad tjockis, utan jag tänker njuta av maten och ha roligt.” Precis så blev det.

Jag är jättestolt över att jag inte kände någon hets kring maten utan åt lugnt och njöt av att det var fantastiskt gott men slutade när jag var nöjd.
Jag är också jättestolt över att jag gjorde ett aktivt val att dricka vatten till maten istället för läsk (då jag för det mesta är nykter i vilket fall), eftersom jag inte egentligen är så förtjust i läsk och hellre la lite extra kalorier på annat.
Jag är också jättestolt över att när den stora dessertbuffén dukades fram så valde jag väldigt selektivt och tog bara två små smakprov och kände mig nöjd med det och njöt av det jag åt utan att känna att det var någon form av uppoffring eller att jag var ”dålig” för att jag tog dessert över huvud taget.

Det kändes som om jag hanterade situationen galant och utan problem, trots att det brukar vara svårt när man äter just buffé, att inte överäta eller glida in i gamla mönster.

Resten av kvällen spenderade jag både i köket där jag försökte få min väns systrar att gå ut och ha lite roligt istället för att ta and om all disk. jag blev sabt igenkänd som ”den dansande diskaren” efetrsom jag hade lite disko inne i köket. Annars så dansade jag mig ordentligt svettig ute på dansgolvet och jag vet inte hur många gånger jag fick gå ut och ta luft för att försöka sänka kroppstemperaturen en aning. Svettigt!

Jag kröp ner bredvid min pojkvän i sängen ca fem imorse efetr en två timmars bilresa hem (Där jag också är stolt över att jag inte köpte en massa godis/glass/annat onyttigt när jag stannade på en mack för att tanka och få i mig något för att hålla energin uppe. Två sockerfria red bull fick jag dock trycka i mig och två äpplen.) och idaghar dte varit en sen och långsam dag. Sista dagen på landet. Imorgon är dte tillbaka till Stockholm. Tillbaka til lägenheten. Tillbaka till SATS. Tillbaka till upplysta gångvägar. Tillbaka till fina löpspår överallt. Tillbaka till cykeln. Tillbaka till alla vänner. Tillbaka till vardagen.

Jag längtar!

Etiketter: , , ,

2 svar to “Tjockis på fest, eller: hur man hanterar en buffé.”

  1. Beckis Says:

    Min stora last är läsk. Är uppvuxen med ett bryggeri som familjeföretag så det har alltid funnits läsk till hand. Extremt svårt att bryta! Men det är väl bara att kämpa på antar jag. =)

    • ÄtaTränaKämpa Says:

      Ja, jag förstår det. För läsk är ju en sådan ”onödig” utgift när det gäller kalorier. jag har tur som har vuxit upp med att man bara dricker vatten till maten.

      Alla mönster och vanor går dock att bryta och det är som du säger, bara att kämpa på! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: